Tuesday, February 27, 2007

Skolpeng eller jämlikhet

Några rektorer intervjuas i DN idag och kräver att villkoren för deras skolor till större grad skall likna villkoren för friskolorna. Detta ter sig kanske inte så märkligt vid en första anblick. De citat som får mig att reagera och tänkta till är:

"- Att bilda friskola kan bli den yttersta konsekvensen. Med krympande medel klarar vi inte att agera på dagens konkurrensutsatta marknad, säger Lars Brandt, rektor för Norra real."

Och senare i texten säger Lennart Kågestam rektor för södra latins gymnasium:

”Jag hoppas verkligen att vi kan åstadkomma en förändring, för våra elevers skull. Risken är annars att vi halkar efter i den snabba utveckling som pågår.”

Det som först bör noteras är att detta är de kommunala skolor i Stockholm som har högst popularitet och inte har några som helst problem att fylla upp sina program. Varför är det just dessa skolor som vill bilda friskolor och som tycker sig ”halka efter i konkurrensen”?
Jag har inte svaret på denna fråga men det kan konstateras att om dessa skolor skulle knoppas av och bli friskolor är det en mycket olycklig utveckling.

När de skolor som har det bra förspänt blir friskolor kan de undgå kommande besparingar och på så sätt frigöra resurser till dessa skolor som redan klarar sin uppgift bra. Märk väl att det är ”konkurrensen” som får skolorna att vilja agera så här och jag tror inte att de syftar på de kommunala systerskolorna utan de nya friskolor som har etablerats. Dessa skärper konkurrensen och tävlan, framförallt om de bästa eleverna. Få är de friskolor som etablerar sig i fattiga bostadsområden och vill undervisa de minst motiverade eleverna. Utvecklingen går mot de system som finns i många andra länder som tillexempel USA där offentliga skolor är det som blir kvar endast är för dem som inte har råd med friskola. I det svenska fallet med skolpengssystemet så blir de offentliga skolorna kvar för dem som inte kan komma in på de bra privatskolorna, kanske utan att dessa skolor får mer resurser. Skolborgarrådet Lotta Edholms signaler är att man vill satsa på elitskolor.


Som Socialdemokrat kan tyckas att är ett ställningstagande för en resursfördelning där de svagaste eleverna får mest självklart. Det tycks dock som en fördelning där de skolor som behöver mest pengar får mest pengar är svårförenligt med ett skolpengssystem där varje elev har en bestämd summa pengar. Detta system skapar en marknad som bara gynnar de elever som har det lätt för sig. Många socialdemokrater är för friskolor men det är nog dags att inse att vi inte kan klara av vår jämlikhetssträvan om utvecklingen fortsätter i denna riktning.
Min lösning är: Förstatliga den kommunala skolan och sätt upp hinder för nybildade av friskolor. De senare behöver också bättre regleringar för att dessa skolor inte skall utgöra ett allvarligt hot mot jämlikheten. Så garanteras en likvärdig skola i hela landet.


Jag hoppas att min klubb och mitt förbund är med mig när vi diskuterar dessa frågor under behandlandet av det allmänpolitiska programmet.


Läs också Magnus Ljunkvists inlägg.

Andra bloggar
om: , , ,

Anton Andersson

2 comments:

Chris Shioya said...

Först föreslår jag att vi som ett samhälle behöver öka en lärares lön och öka kraven på dem. Vi behöver inte nöja oss med dåliga lärare.

Varför är du så hotade av friskolor egentligen? Som du hade påpekat är kommunalskolor mest populära i Stockholm. När en skola är bra eller utmärkt finns det ingen efterfrågan för friskolor. Det finns ett problem när en kommunalskola misslyckas... misslyckas med lärarna, med eleverna, med samhället... Konkurens är bra när en skola misslyckas eftersom den skapar bättre incitement för förbättring.

Om din USA belysning kan jag säga att du har det fel. Jag har gått på en kommunalskola i Kalifornien och kan säga att jag har lärt mig mycket... Jag har haft kurser i konsthistoria, europeisk historia, kemi, matte, japanska, spanska, franska, biologi, sociologi, ekonomi, fysik, psykologi, sämhälles kunskap, engelska m.m. Din rädsla är obefogad!

Martin Tunström (s) said...

Huvudproblemet som jag ser det är själva idén med friskolorna. Att de ska förbättra alla skolor genom konkurrens. Låt mig ta ett exempel. Jag slutar handla på ICA och börjar handla på Konsum. Alternativen för ICA är två:

1. Dra ner på inköpen av olika produkter. Eller
2. Genom de kapitaltillgångar de har införskaffat sig satsar de på verksamheten så att jag som kund lockas tillbaka.

Problemet som jag ser det när det uppstår konkurrens mellan två olika skolor är att de kommunala skolorna bara kan använda sig av en av de två metoderna för att möta problematiken när elever väljer bort deras skola för en friskola. Att dra ner på verksamheten. Men konsekvensen av detta är att skolan får skära ner på inköp av datorer, pennor, böcker, lärare, pedagoger osv. Alltså något som drabbar de andra eleverna som gjort det så kallade ”dåliga valet” att välja just den kommunala skolan. Ur ett ideologiskt perspektiv är det problem eftersom jag vill att alla ska få en god jämlik skolgång. Att ICA får skära ner på sitt sortiment (om de ens behöver göra det) för att jag slutar att handla hos dem tror jag inte är så stor skada för de andra konsumenterna, i alla fall inte i jämfört med konsekvensen av nerskärningar i en skola.

Invändningen skulle vara här från borgerliga debattörer är att den kommunala skolan då skulle försöka locka tillbaka eleverna som valde friskolan genom att göra den kommunala skola attraktivare. Problemet är bara att det är väldigt svårt att satsa nytt när man redan har fått skära ner på verksamheten för att elever valt en friskola, dessutom saknar man de stora kapitaltillgångar som ICA och Konsum har. Visst skulle man kunna gå och låna eller begära mer pengar av kommunen, men det ser jag inte som vidare bra att skolor runt om i landet går och skuldsätter sig eller att vi skattebetalare skulle gå in med mer pengar för att marknadsanpassningen av skolans värld leder till dålig hushållning av våra gemensamma resurser.

Men vi leker med tanken att den kommunala skolan ändå lyckas nästa gång locka tillbaka tillräckligt med elever för att försäkra sig en god tillgång på lärare, böcker, lokaler, pennor, böcker, annan utrustning osv. så att alla elever får en god skolgång. Problemet är dock att de andra eleverna på friskolan, som gått miste om elever, får sämre skola eftersom friskolan får dra ner på sin verksamhet. Att det på detta sätt ”slås” om elever fram och tillbaka år efter år ser jag inte som positivt. Istället tycker jag att man ska sätta upp ett antal skolor efter behov (Alltså hur många elever som finns) och därefter ge resurser till skolorna. Jag tror på den blandekonomiska samhällsmodellen där vissa sektorer av ekonomin planeras (Skola, sjukvård osv.) och andra sektorer skötts av marknaden