Monday, June 11, 2007

Social utsortering och det geografiska förtrycket

Innan vi börjar detta inlägg måste jag reda ut ett begrepp.
Segregation syftar på en separation av olika grupper geografiskt. Det är inte ett ord som tillexempel inte kan ställas i motsats till integration som inte enbart har en geografisk betydelse.
Segregerade bostadsorter har för mig inte enbart betydelsen Rinkeby utan också Djursholm och Östermalm. För övrigt börjar det bli larvigt att tala om segregerade områden eftersom hela Stockholm är så segregerat efter samhällsklass. SoFo är lika mycket sorterat efter övre medelklass som Östermalm efter överklass.

Man märker ganska fort vilken bostadsort en människa kommer ifrån. Tillsammans med klassbakrund och klassituation är det en yttre faktor som säger väldigt mycket om vad en människa har för chanser och möjligheter i livet. Tillsammans utgör de en stor del av det fält inom vilket en människa kan verka.

Det geografiska förtrycket handlar om att tillhöra och inte tillhöra en gemenskap beroende på sin bostadsort. Det sker i världen, i landet och i vår stad. Det finns massor med historiska exempel på hur det geografiska förtrycket tar sig i uttryck.
Rika har alltid velat avskärma sig, för att slippa se de fattiga och för att inte behehöva dela med sig av sina priviligier.
Under totalitära förtryckarregimer har man ofta valt att placera en viss grupp som man inte velat ge några möjligheter i ett visst område, jag tänker främst på Nazismens ghetton.
Under den "fria marknaden" sköts placeringen automatiskt och utan att någon behöver komendera fram den. Den medför en social sortering och i Stockholms fall en en social utsortering från innerstaden. Detta sker genom att marknaden tillåts sätta priset på bostäder och de marknadssvaga på så sätt tvingas bort.

Borgarna ser inget problem med att rensa innerstaden på människor med arbetaryrken och låga löner. De ser inget problem med att innerstaden blir en plats för medelklassen och ytterstaden en plats för under och arbetarklassen. När Moderaterna skall definiera segregation så handlar det om "utanförskap" och beskrivs som en idividuell situation. Som vanligt gör de allt för att blunda för de stora strukturerna och fokuserar endast på individnivå.

Bostadsborgarrådet i stockholm Kristina Alvendal uttalar sig sågär om segregation i Stockholms Fria Tidning:

"– .... Men när man pratar om segregation får man ändå fundera på vad det är och vad vi vill förändra när det gäller segregationen. Och segregation för mig är utanförskap. För mig är det inte ett problem i sig att människor med en viss bakgrund bosätter sig i samma områden och bor tillsammans. Problemet uppstår när det här kombineras med ett utanförskap, till exempel att man inte har ett jobb, och socialt destruktiva miljöer. Då skapar man en segregation som inte är bra för människor som bor där och inte för samhället i stort. Det är det man ska åtgärda med segregationen. Det är inte att vissa människor av visst ursprung bor ihop på samma plats."

Segregation är altså bara ett problem om det kombineras med "utanförskap" och "socialt destruktiva miljöer". Så tycker naturligtvis den som segregerat sig in i de mest gynsamma miljöerna. Segregation är inte ett problem så länge underklassen håller sig på mattan.


Det pågår just nu. Högeralliansen i stadshuset vill göra hela bostadspolitiken till en statusmarknad som leder till denna segregation. Jag motsätter mig detta kraftigt och vill istället att vi skall ha en social bostadspolitik där man ser till att olika samhällsgrupper blandas. Så skapar vi ett långsiktigt hållbart samhälle. I den sociala bostadspolitken är det viktigt att en stor del av beståndet består av hyresrätter. Den någorlunda kooperativa bostadsrätten har en plats den med, dock inte såsom i borgarnas vision. Den är bra eftersom det är fint med kooperativt ägande. Spekulationen vid försäljning måste däremot upphöra. I stället för att ett marknadspris sätts bör ett brukspris sättas och försäljning ske efter kösystem eller efter lottning.

Avslutningsvis måste det också till kritik mot den socialdemokratiska bostadspolitiken. Det är främst det otillräckliga byggande som socialdemokraterna varit med om att bidra till som lett fram till dagens ohållbara situation. Mot slutet av den sensate mandatperioden satte man dock igång med byggnationen på allvar vilket visar att en annan väg är möjlig!

Låt oss gemensamt bygga den socialt hållbara och blandade stad som vi vill åstadkomma. Vi kan inte låta borgarnas marknadsidéologiska politik skapa förtryck och orättvisor. Upp till kamp!

Intressanta inlägg om: , , , , ,

No comments: