Thursday, November 15, 2007

Tankar om klass då och nu

Vi lever i ett klassamhälle! Med historiska glasögon inser man att världens medborgare alltid levt olika liv beroende på klass. Innan industrialiseringen och kapitalismens genombrott på 1800 talet levde mer än 80% av jordens invånare som mycket fattiga bönder. Industrins utveckling gjorde att städerna i Europa växte mer och mer. Fler och fler bytte jordbruket mot industriarbeten. Från att i många fall varit livegna i jordbruket blev människor anställda på lösa villkor i en industri med stenhårda villkor: "Klagar du får du sparken och det finns 100 till som kan tänka sig att arbeta för mindre.."


Vi tänker på Marx, analysen brinner; klassamhället är av ondo! Att analysera dåtiden och nutiden är att skapa visioner för framtiden.
Marx verkade i en tid då man verkligen kunde tro att i en nära framtid skulle revolution ske; arbetarna hade det för jävligt med oändligt långa dagar och dåligt betalt! Fackföreningsrörelser och nya vänsterinriktade partier blev en motvikt mot kapitalet. Tillsammans kämpade man för högre löner, kortare arbetsdagar och bättre arbetsmiljö.

Bourdieu, Weber, habitus
Klass genomsyrar hela livet, från att man föds in i en familj (jag själv i en medelklassfamilj) till att man i resten av livet gör olika val (som inte sällan mer eller mindre hänger samman med familj och närområde).

Marx är inte ute, snarare kan han förklara bla. hur företag och människor agerar på marknader, globalt och lokalt. Det finns dock en rad andra teoretiker som kan komplicera klassbegreppet.

Två samhällsteoretiker som jag kommer ta upp är Bourdieu och Weber. Weber är känd bland annat i sociologin för att inte bara tala om klasser (okvalificerad arbetarklass, kvalificerad arbetarklass, lägre tjänstemän och högre tjänstemän) men även räkna in statusgrupper och politiska partier. Medan Marx utgår ifrån att alla arbetare kommer ha samma intresse (göra revolution, dvs. ta över produktionen) pekar Weber på det faktum att människor kan tillhöra samma klass men kan ha olika syn på saker och ting.
Om jag tar upp Bourdieus begrepp habitus, så kommer vissa att nicka instämmande. Många har en känsla av vad detta begreppet betyder. Wikipedia skriver "handlingsmönster som är inlärda och som leder till att individen gör vissa specifika val som leder till att reproducera makthierarkier. Livsstil och smak...Habitus skapar gemensamma sätt att se på omvärlden och sig själv." wikipedia:Habitus

Habitus säger någonting om människors tankar och handlingar. Den "fria" viljan motsäts alltså av att vi kan (statistiskt) se hur människor sannolikt kommer handla, beroende på föräldrars inkomst, bostadsort och utbildning.

Bourdieu tar också upp ekonomiskt , socialt och kulturellt kapital som skapar olika möjliga vägar i livet. Det är (statistiskt) mindre sannolikt att en människa med lite ekonomiskt , socialt och kulturellt kapital kommer att förändra de tre olika sorters kapitalen radikalt under livet. Låt oss säga; att gå från att vara en arbetslös tidningsutdelare till att bli VD för ett globalt företag. Vägen är helt enkelt för lång, strukturer av olika slag kommer vara mer eller mindre i vägen.
Marx + Weber = ?
Hur skall man tala om klass? Efter Marxs tre indelningar eller som Webers mer komplicerade system? Spelar det någon roll? Ja det spelar roll!
Weber kan kanske ge oss en teoretisk bas varför inte alla i LO röstar till vänster. Det finns t ex. hantverkare som är övertygade liberaler (även om vi i Marxs analys tycker att de borde vara vänster).
Skulle alla i LO rösta vänster skulle SAP vara ett par procent större. SAP är i dagsläget beroende av inte bara LO utan även SACO/TCO för att vinna val.

Vi kan välja att antingen se större delar av befolkningen som arbetarklass ur Marx argumentation (ej kapitalägande, även om vi kan äga några aktier) eller så kan vi kan tala om arbetarklass, kvalificerad arbetarklass, den breda medelklassen och den lilla överklassen (som "råkar" äga mycket aktier).

Habitusbegreppet ger oss hursomhelst en förklaring till varför samhället verkar vara så trögt att förändra. Samhället är trögt att förändra för att vi som medborgare har fått en massa saker i oss från hemmet, skola, närområdet. Våra åsikter och värderingar är inte frikopplade från människorna omkring oss. Medan en människa från Danderyd sannorlikt ser frihet som viktigast i livet, kommer en människa från Skärholmen att vilja ta in jämlikhet som en förutsättning för frihet. Det finns en klassisk motsättning mellan frihets och jämlikhets begreppet. Liberaler talar gärna om hur viktig friheten är medan vänstern talar om hur viktiga jämlikheten är och att det finns dolda och synliga strukturer som motarbetar den sk. friheten i att välja..

SAP+ hegemoni= sant
Politik handlar om förändringar. Tråkigheten är att stora förändringar är oftast mera genomförbart i små etapper. Svenska folket vill ha välfärd, men hur och i vilken omfattning denna välfärd skall se ut är inte självklart ( privat, offentlig, mixad). Det borligheten gör nu är att försöka ändra mentaliteten hos människor. Mer pengar i plånboken och mindre välfärd.

Jag har inte tagit upp begreppet hegemoni, som är välldigt viktigt för att förstå samhället.
"(Det) kapitalistiska samhälle(t) bygger på att ett dominerande skikt i samhället behåller sin ställning genom att de dominerade accepterar ordningen. Ur de härskandes hegemoni kommer värderingar som formar det som de dominerade tolkar som sunt förnuft"
Koppla samman hegemoni med habitus ; så förstår du hur viktiga dessa tankestrukturer är för att fånga vårat medvetande.

Vad som är eftersträvansvärt! Vad som är rätt och vad som är fel.
Hegemonin i Sverige har under en lång tid varit att socialdemokratin haft den "bästa" välfärdspolitiken. Sedan demokratins införande har socialdemokratin styrt i mer än 80% av tiden. Det intressanta i sammanhanget är att medias hegemoni varit liberal. Alliansen vann delvis beroende på att de var bättre socialdemokrater än socialdemokraterna själva. Och kanske för att socialdemokratin inte verkade vara så intressanta, mindre intressanta än alliansen..
Media, politiska paritier, intresseorginisationer (Svensk Näringsliv , LO, TCO/Saco) formar hur vi ser på saker, vad vi kan tänka!
Massan av information som väller framm dolt och synligt skapar tankestrukturer som kan vara svåra att frikoppla sig ifrån. Kampen om vårt medvetande sker i det tysta och i det öppna. Propagandans roll är inte liten i den politiska världen.
Klass är alltså aktuellt, och kommer så att vara en lång tid framöver. Verkligheten är lättare att förstå än vad man tror och svårare. De teoretiska begreppen ger oss en del, samt en intuitiv känsla . Hjärna och hjärta.

Bourdieu
Weber
Marx
Habitus
Hegemoni

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

6 comments:

Anton Andersson said...

Intressant text. Du förklarar de olika synerna på klass på ett bra och övérblickbart sätt.

Jag anser dock att den nuvarande teoretiska utmaningen och det mest akutella är att sy ihop klassanalysen med analyser som tar större hänsyn till hudfärg, geografiskt verkningsområde kön etc. Studier i intersektionalitet eller hur olika förtryck samverkar är vanligt men jag tycker det är viktigt att ha en analys som pängterar att det är de ekonomiska strukturerna och klass som ordnar och strukturerar de andra begreppen. En sådan heltäckande analys saknar jag vilket man säkert beror på vårt postmodernistiska synsätt.

Alex Tahir said...

Mycket glädjande att läsa en sån insiktsfull text om klassanalysens betydelse i dagens samhälle. Jag tror också att det är lika aktuellt idag som för 100 år sedan att granska samhället ur en ideologisk synvinkel.

En sak som jag kommer att tänka på är de senaste dagarnas nyheter om att "Socialdemokraterna ska bli ett småföretagarparti". Menar partiet allvar med detta har vi tappat en ideologisk grundbult. Hur ska vi BÅDE kunna verka för arbetarnas bästa (dvs. hög lön, god arbetsmiljö, fackliga rättigheter) samtidigt som vi ska garantera företagares och entreprenörers bästa? Eller ser dagens socialdemokrater inte längre någon motsättning mellan arbete och kapital?

Visst, i den bästa av världar ska svenska socialdemokrater se till ALLA människors bästa, men så länge vi har ett klassamhälle är vår uppgift att arbeta för de förtryckta klasserna och samhällsgrupperna: arbtetare, invandrare, kvinnor, HBT-personer, med flera. "Småföretagare" får vänta.

Anton Andersson said...

Problemet är väll i och för sig att småföretagarna ofta är invandrade som inte lyckats hitta jobb, på grund av diskriminering arbetslöshet och annat. Men jag håler ändå med om att det är probmelmatiskt. Socialdemokraterna säger att de gillar småföretagare så länge de är behandlar sina anstälda bra.
Problemet är ju bara intresse konflikten. Det är lättare att tjäna pengar om man behandlar sina anstälda dåligt.

Men vi måste också tänka på att många av dessa småföretagare är fattiga och sossarnas förslag om att öka trygghetssystemen för dessa tycker jag är mycket bra! Om de känner sig trygga behandlar de nog sina anställda väl också.

Tycker också att man skall göra skillnad på de riktig små företagen, en- eller fåmans, och de som har flera anställda. De som inte har några eller mycket få anstälda kanske kan ses som självägande arbetare.

Här gäller det också att vi vässar vår klassanalys

Alex Tahir said...

"Om de känner sig trygga behandlar de nog sina anställda väl också." Ovanstående citat tror jag inte ett dugg på, tyvärr. Hur trygga känner sig inte direktörerna på Strandvägen?

Jag tror att, oavsett trygghet, vill alla entreprenörer och kapitalägare ha ut högsta möjliga förtjänst ur sitt bolag, gärna på bekostnad av arbetarna om inte annat. Det är väl hela poängen med en fri marknad? (Fallet i Vaxholm är ett bra exempel)

En reglerad marknad, där facket tillåts strejka, sluta kollektivavtal, blockera arbetsplatser, är en effektiv motvikt till kapitalismen.

Jag håller med om att enmansföretag är en annan sak, de har ju inga anställda och därför finns det ingen ekonomisk konflikt som sådan. (Med ideologisk debatt kan vi utveckla en politik för denna nya arbetsform. Det finns ju fortfarande mindre bra saker med att ha en massa enmansföretag som konkurrerar om intäkter istället för fackligt organiserade lönearbetare). Anställer entreprenören däremot en eller flera personer i sitt bolag, är det däremot ingen tvekan på vilken sida jag står. Om partiet plötsligt säger sig värna företagare och glömmer att vi är ett arbetareparti (läs: ett parti för löntagare) är det ute på hal is!

Jonas Svensson said...

Kul med lite teoretisk diskussion, vi kanske skulle ordna en pubkväll med tema klass?

Gillar förövrigt inlägg som länkar till wikipedi!

- Jonas

Anonymous said...

jag är för en pubbkväll. öl i goda vänners samvaro är alldrig fel!
johan nyström