Wednesday, December 5, 2007

Efter val till duman

Rysslands folk har nu sagt sitt kring vilka som i Duman ska få representera dem. Frågan som alla ställer sig, och egentligen ställt sig en dryg månad, är i vilken grad valet blev en marionetteater. Det är inga tvivel om att staten blandat ihop sig med Enade Ryssland slog OSSE fast i sin analys. Organisationen som egentligen är rätt föraktad härborta (eftersom de i ryska ögon agerar som nonchalanta västlänningar) har en viss poäng. All den massiva propaganda som skett i det allmänna rummet kan inte undgått någon. Oppositionen har motarbetats (ibland slängts i fängelse) och statstjänstemän har "tvingats" rösta på Enade rysslad för att visa sin lojalitet. Samtidigt kan detta inte förvåna någon. Några egentliga demokrativänner är oerhört svårt att finna idag. Inte ens den nu margenaliserade oppositionen har under sina tidigare år i makten visat sig vara demokrater. Vi i väst tycks dock göra på samma sätt som vi gör med länder som Ukraina och Georgien. Vi stödjer de som av taktiska skäl påstår sig vara vänner av västerländsk demokrati. Vad hemmaopinionen i dessa länder egentligen säger tycks inte storebror EU bry sig om nämvärt. Att Ukrainas nyvalda PM till skönhetsdrottning råkar vara en av östeuropas största oligarker skrivs inte om i svensk media. En slump eller okunnighet?
Det finns ett talesätt om rysk politik vid val. Medans kampen om makten i västeuropa brukar stå mellan de bästa att leda landet brukar man cyniskt säga härborta att ryska folket alltid tvingats leva med den som är minst värst.
Putin hade dock kunnat ro i hamn en valseger utan att spela regisör. En stor majoritet av befolkningen stödjer honom. Men att ha majoriteten bakom sig räcker inte för gamla KGB agenter, för dem verkar det snarast handla om att strypa varje fraktion av missnöje som på tio tjugo år kan blossa upp till något större. Även en sådan taktik tar till slut stryptag på sig själv. Det om något lär oss historien.

Jag bloggar mer om Moskva och Ryssland på: http://brevfranmoskva.blogspot.com
för den som vill läsa mer. Annars får ni så klart kommentera här på SSK bloggen om Rysslands framtid, hot och chanser.

Andra bloggar om: , , ,

3 comments:

Anton Andersson said...

"Det finns ett talesätt om rysk politik vid val. Medans kampen om makten i västeuropa brukar stå mellan de bästa att leda landet brukar man cyniskt säga härborta att ryska folket alltid tvingats leva med den som är minst värst."

Rätta mig om jag har fel men det är ju trots allt så att landet under putins tid har utvecklasts någorlunda väl ekonomiskt och att en smal medelklass har fått del av dessa välståndsförbättringar. En del av hans stöd beror väll trots allt på detta om man jämför med tidigare kommunism som troligen inte gynnat samma grupper och tidigare ekomisk missskötsel.

Anonymous said...

Jo Anton har en viktig poäng, men det överskuggas av demokratiunderskottet.

Om Ryssland exempelvis spenderade sina försvarsutgifter på välfärdssatsningar så skulle landet bli lite mera harmoniskt.
Detta kommer knappast ske, då USA placerar robotsystem i närheten.

Hälsomässigt är Ryssland ett U-land , spriten tar död på befolkningen.

Men Ryssarna är inga dumskallar som västerlänningar ofta tror, skulle de satsa på välfärd under ett par år skulle nog utvecklingen gå ganska snabbt. Det blir intressant att följa lander i framtiden.

Johan Nyström

Mattias Sääksjärvi said...

Precis som Nyström säger så betyder inte ekonomisk välstånd det samma som demokrati. Lite av det kan man nog se i och med ordspråket. Putin är ingen demokrat, men han har i alla fall fått fart på ekonomin. Däremot har allt fler ryssar blivit fattigare under hans styre (sett nationellt). det beror på att ägandet i landet är oerhört kompromerat kring vissa regioner och vissa människor. visst finns det exempelvis en medelklass i Moskva men ute i landet?
Dessutom satsar Putin pengar på välfärd, bara inte lika mycket som behövs, och framför allt inte lika mycket som ekonomin växer. Allt är väldigt dubbelbottnat. Och som jag sagt tidigare, Putin som person har ett massivt stöd absolut men det är ingen ny trend. Breschnevs första period som president innebar också en stark medelklass vilket gjorde honom vansigt populär, tills ekonomin började stagnera igen.
Jag tror inte den nuvarande regimen överlever en stagnerande ekonomi...