Friday, December 21, 2007

Vad julen borde handla om!? ( gemenskap, kärlek, värme)


Julen är en tid med många ansikten.
Många ser fram emot dagarna då man kan ta det lugnt med familjen, andra bävar inte nära och käras supande, misshandel, stress i butiken - att man köper saker som man inte har råd med. Julen är ett dubbelansikte. Åt ena sidan tiden då vi skall varva ner och tillåta oss gå ifrån vardagslunken, åt andra sidan en period när speciellt många barn och kvinnor far illa.

Julen borde handla om gemenskap, kärlek och värme! Tänka på de som inte har lika mycket. Kanske till och med ge en liten slant till Stadsmissionen eller Röda Korset.
Personligen är jag inte religiös , kommer antagligen att snart gå med organisationen Humanisterna. En sak jag gillar med religioner ; är samtalet kring etik och moral. Hur bemöter vi andra människor? Vad är det vi ser när vi tittar oss omkring i världen?

Det kristna budskapet ( som även finns i andra religioner, såklart, de brukar ju säga ungefär samma sak) om att man skall bemöta människor som man själv vill bli bemött. Ger oss någonting att tänka på!

När till exempel den nya regeringen gör skattesänkningar ( Enligt riksdagens utredningstjäns) som till stor del riktar sig mot de som redan har mycket pengar, ~ 70% av skattesänkningarna går till de 30% rikaste. Så kan man fundera kring var talet om att det skall löna sig att arbeta kom ifrån?
En del av det som gör moderaterna till ett sjunkande skepp, har just att göra med att man kopplas till de som är rika.

Förenklat omfördelar den nuvarande regeringen ifrån de som behöver stöd till de som redan har. (Det är till och med som ovan visar statistiskt belagt enligt RUT)

När jag går omkring i Stockholms innerstad, kan jag ibland få en kylande känsla av att de som går omkring mig verkligen inte vet hur det är att ha lite pengar. De har ingen aning om hur det är att vara fattig, pappa har alltid kommit och hjälpt till när de var mindre och pluggade på universitet eller högskola. Då kan jag känna att jag vill bo i en mindre stad, där antalet rika borgare är mindre, där statushetsen förhoppningsvis inte är lika kvävande. Även om jag är medveten om att det kollektiva medvetandet i Sverige är medeklasssens värderingar och sätt att se på livet ; borlighetens tankedominans!

För vet ni vad, jag bryr mig betydligt mycket mera om människor som har en etisk och moralisk kompass inom sig (Än de som fastnar i ytliga samtal, värder människor utifrån hur de ser ut) Som på något sätt bidrar till att göra samhället bättre. Än de som pratar om ditten och datten, små skitsaker som gör att jag ibland undrar om människor verkligen är så korkade som de ibland verkar vara. SÅ insnöade i I - lands problem. Typ, jag kan BARA köpa julklappar för några tusen, när det finns familjer i Sverige och utomlands som knappt har råd med en endaste julklapp.

Det är alldrig heller lätt att kritisera rådande ordningar, när dessa verkar vara tagna för givna.

Att konsumtionen skulle göra oss lyckligare per definition är en sådan sanning. Jag kan villigt acceptera att nya saker gör en gladare, men det finns en gräns. Och framförallt blir man ofta snabbt van vid den nya prylen. Att inte konsumera ihjäl sig är att i en flexibel värld kunna växla in denna konsumtion mot tid. Att ha större fritid helt enkelt, om man nu inte vill ha en platt tv.

Jag skulle själv inte ha emot att jobba 80% ( även om jag tror att jag skulle göra lika mycket som lärare på 80% som på 100%)

Som vanligt blir slutsatsen att gråskalan "vinner" , julen är himmelsk och helvetisk. När jag tänker på att det räckte att den rika världen gav 0,8% av BNP till bistånd för att göra livet drägligare för miljarder människor, känns det som att jag lever på medeltiden. Samtidigt ser jag människor lysa upp vardagen, men känsla för vad som spelar roll. Riktig roll. Gemenskap, kärlek, värme!

Andra bloggar om: , , , , ,

3 comments:

Ida Seing said...
This comment has been removed by the author.
Anonymous said...

Jag håller med dig. Det bästa sättet att rädda jorden är ju att vi rika människor tar vårat ansvar. Röda korset är ju ingen lösning men utan alla hjälporganisationer så skulle världen se än värre ut, men visst välgörenhet skulle inte behövas om världen var klok, vilken den inte är.

Det intressanta är ju också att vi i den rika delen av världen inte kommer att tjäna på att människor i den fattiga delen av världen mår dåligt, jorden är ju vår allas plats och vi måste alla må bra på denna planet.

Johan Nyström

Anton Andersson said...

Solidaritet.
Det blir ordet för 2008. Hoppas jag i alla fall.