Wednesday, January 30, 2008

Dagens siffra (om språkets makt)

Spårkets makt har stor betydelse. Trycks samhället ned av skatter? Eller håller skatterna en viss nivå?

Det socialdemokratiska klingande ordet skatteuttag genererar 15 600 träffar på sökmotorn.
Det borgerligt och av svenskt näringlsiv lanserade ordet skattetryck genererar 22 300
Det mer neutrala skattenivå generarar 13 800.

Låt oss inte glömma språkets makt. Tänkt tillexempel på det fina ordet blandekonomi som jag läste om i min skolbok. Vad har hänt med det? Numera lever vi i en marknadsekonomi. I det här fallet kanske det i och för sig snarare är ordet som anpassat sig till en förändrad verklighet.

Läs för övrigt Kajsa borgäns artikel i aftonbladet där hon behandlar arbetsmarknadspolitiken. Tydligt bra och helt rätt. Arbetslöshetsfrågan kan aldrig ses som ett individuellt problem är ett samhällsproblem. Natruligtvis använder hon det korrekta ordet skatteuttag. Läs!

Andra bloggar om: , , , , , ,

4 comments:

Mattias Sääksjärvi said...

Det roliga med termen blandekonomi är att alla de ledande män och kvinnor man frågat om termen hänvisar till att den aldrig funnits som begrepp. Men visst läste jag också om blandekonomi i skolan men det var också innan vänstern helt abdikterade mot marknaden... ja o sen kom ju EU ;-)

Catti Ullström said...

Vill också minnas att det fanns tre system när jag läste so i höstadiet; plan-, bland- och marknadsekonomi. Sen när jag läste på gymnasiet tror jag den var borta... nu finns den inte (och tydligen finns det de som menar att den aldrig funnits).

Håller för i övrigt med. Vilka ord som används styr diskussionen, på många sätt.

Anton Andersson said...

Framåt för blandekonomin!

al-Qaida Norrort said...

Ja, tänk att allt ska vara någonting. Den valda ekonomitypen eller skattemodellen ska inte bara ha ett konsekvent innehåll i förhållande till partiprogrammet utan ska också vara ett ideologiskt rättklingande ord. Kanske är det så att man tappar bort sig, till ett i detta fallet destruktivt teoretiserande till nackdel för nyanserade, reflekterande politiska diskussioner, i alla dessa val av modeller i sin strävan att verka mer konsekvent eller tydlig än man redan är.
Detta "problem" kanske försvinner allt mer när ideologi i större utsträckning blir mindre viktigt i offentlig debatt (och inte bara i internpolitiken) för att göra rum för mer reklammässiga one liners.