Friday, February 29, 2008

Våga kvotera mera!

Angående en intern debatt om kvotering:

När det kommer till diskussioner om kvotering finns det i regel två taktiker
. Den ena är att komplicera urvalsprincipen till att gälla etnicitet, sexuelläggning eller genus. Den andra är att börja prata om essentialism och den feministiska paradoxen. Kvotering erkänner inte mer än övriga samhället att det finns en inneboende skillnad mellan kvinnor och män. Tvärtom så är målet att kvinnor och män ska bli bemötta som människor och inte utifrån sitt kön. Om vi dessutom pratar om moderat kvotering, vilket innebär att individerna har samma meriter, men olika kön, är det helt irrelevant att prata om stigmatisering. Det handlar snarare om att tvinga inskränkta människor att bryta orationella beteenden.

Det är ett misstag att se detta ur ett liberalt perspektiv. På individnivå finns det kvinnor som har mer makt än andra män och i en individuell relation kan personer av olika kön vara jämställda. Samhällsanalysen visar att det finns en rad implikationer på det strukturella förtrycket, att män som grupp är överordnade kvinnor som grupp. Könsmaktsordning är inte bara det biologiska könet, utan också de egenskaper som anses vara kvinnliga respektive manliga och där de manliga egenskaperna anses vara bättre än det kvinnliga. Utifrån denna analys kan vi också förstå varför vi inte kan stoppa in andra egenskaper som sexualitet och etnicitet, eftersom det handlar om andra maktordningar, som kräver en egen analys.

Intellektuella, pålästa, smarta, nytänkande akademiker kan ju i alla fall enas om att: ett, kvinnor som grupp är underordnade män som grupp och två, vi vill göra något åt det. Det är tack vare tidigare generationer kvinnors kamp som det sitter studentskor på politiska möten som SSK:s överhuvudtaget. 2011 fyller den kvinnliga rösträtten 90 år. Min mormor stickade sina egna mensskydd och det var inte länge sedan det uppmärksammades att kvinnor inte får samma symtom som män, vid Borrelia och hjärtinfarkter, eftersom medicinskforskning har män som norm. Det spelar ingen roll hur jämställd den enskilda individen är. Det strukturella förtrycket hinner ifatt.

Det handlar om att bryta invanda beteenden, skapa förebilder och sätta ner foten för vilket samhälle vi vill leva i. Idag råder det en manlig kvotering, efter som män går före enbart för att de är män. Kvotering eller inte. Kvinnor som grupp blir inte mindre stigmatiserade för att vi avfärdar kvotering som ett medel mot ett ojämnställt samhälle. Kvotering finns redan i Sverige, vårt moderparti använder sig av varannan damernas på partilistorna och pratar om positiv särbehandling, vilket är andra ord för kvotering. Vi har redan sett att det inte räcker med att försöka öppna människors ögon och tankar. Hade det blivit rökfritt på krogen om vi enbart vädjat till människors välvilja?

Vi som socialdemokratiska studentförbundare måste ta jämställdheten på allvar och aktivt arbeta för vad som står i det allmänpolitiska programmet, vilket vi gemensamt tog på kongressen i somras. Vi måste börja diskutera kvotering i en öppen debatt. Vi måste gå i bräschen för en ny socialistisk feminism, vi är den röda kilen i den grå massan. Det är dags att vi utökar pilen med en jämställdhetspolitik som är närvarande och integrerad.

Skrivet av: Hanna Hellström

Andra bloggar om: , , , ,

Thursday, February 28, 2008

Det är "omöjligt" att förändra världen ; därför borde vi försöka än mera!

Ja, det ser mörkt ut. De politiska partierna trängs i mitten och erbjuder liknande svar på komplexa frågor. Jag tror inte att jag kan förändra världen, men ändå är jag ganska aktiv politiskt! Hur hänger detta ihop?

Det hör ihop med att jag verkligen vill tro att man kan förändra. Det verkar skumt om mänskligheten skulle acceptera att människor mår dåligt i ett rikare och rikare samhälle.

Sedan så blir alla handlingar viktiga - om man tror att det är så trögt att förändra. Eftersom att jag verkligen inser hur svårt det är att förändra, så blir varje handling radikal. Varje handling blir ett sätt att säga " NEJ , jag kommer inte acceptera apatin. Jag vägrar"

Det behövs mer politik i dagens värld inte mindre. Man rör om i världen och inser att ingeting förändras och allt förändras, som ett franskt ordspråk lyder.

Just det: Ingenting förändras, allt förändras..

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

S borde ha ett tydligt sammarbete med Mp inför valet 2010!

Jag läser i en DN artkel att de väljare som röstade på Alliansen i senaste valet och som nu har gått över till S ( vilket gör opinionssiffrorna glada) , kan bara tänka sig att sammarbeta med Mp, och inte Vp.
Vilket är helt logiskt.

Kärnväljare hos S , har inga problem med att sammarbeta med Mp och Vp. Däremot så har väljare som lutar åt både blocken ett tydligt avståndstagande mot Vp, vilket har såklart att göra med att dessa väljare ser sig som mera liberala än vad kärnväljare hos S ser sig som.

Slutsats: Om man vill locka väljare som är blockbytare ( rösta både höger och vänster), så skall man tydligt deklarera att man tänker sammarbeta med Mp efter valet men att Vp inte får plats i detta sammarbete.

Detta passar också utmärkt för S, som har lättare att sammarbete med Mp , än Vp. Speciellt Vp som det ser ut idag, men en dogmatisk vänster med "sanningen" hos sig.. =)

Att säga som vanligt att man söker bara socialdemokratiskt förtroende, blir fegt, då alla vet att S måste sammarbete med antingen Mp eller Mp och Vp för att kuna regera.

Jag tror inte heller det blir möjligt att utmana en Allians som är sammansvetsad, utan att ha ett tydligt alternativ.

PS . I dagens DN debatt skriver Luciano och Östberg om behovet att sänka skatten för småföretagare, inte en dag för sent. Speciellt inte när borgarna höjde skatten med 3% efter valet , vilket är en lustig åtgärd för företagskramande partier. Men glöm inte marknadsutbildningarna! Ds.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Wednesday, February 27, 2008

Tommas Östros vill höja skatten!

I en intervju uppger Tommas Östros att han kan tänka sig att höja en skatt. Den på Alkoläsk...

Citatet kommer från en intervju i SVD låter såhär:

"- Vi ska inte ta ut en krona för mycket i skatt, jag har själv som skatteminister deltagit i att lätta på skatterna för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt måste man göra en avvägning, hur intäkterna ser ut, vilket reformutrymme det finns.

Men i en konkret skattefråga efterlyser Thomas Östros aktion: skatten på alkoläsk bör höjas.

– Det finns skäl att titta på detta ordentligt och vidta förändringar. Jag tror att alla föräldrar delar en oro över vad som är på väg att hända med ungdomars alkoholkonsumtion, och problemet är att alkoläsken har en väldig attraktionskraft. "

Vän av ordning undrar hur skatten på alkoläsk ska kunna bekosta nya välfärdssatsningar. mycket super väll ändå inte svenska ungdomar?

Vi sossar får lura på detta lite till inför valet 2010 tror jag. Om "reformutrymme" finns kanske det skulle vara på sin plats att höja det totala skatteuttaget så att det räcker till att förbättra det offentliga?


Det tycker åtminstone jag skulle vara bra. Jag har förståelse för om partiet behöver tänka på vilka skatter man skall höja och vilka man kall behålla. Tycker i alla fall att det vore på sin plats att tydligt signalera att det totala skatteuttaget skall upp. För vi tycker väll fortfarande att offentlig sektor och transföreringssystem är bra?

Andra bloggar om: , , , , ,



Monday, February 25, 2008

1800-talet all over again

I Trollhättan kör man SAAB om man vill vara lojal mot en av stadens största arbetsgivare. Och det vill många. Bilindustrin skapar jobb, inte minst för unga människor som behöver tjäna sig en hacka medan de tänker över vad de vill göra senare i livet. Träffade en av dessa ungdomar för ett par dagar sedan. Hon hade visserligen inte jobbat på SAAB, men likväl i en fabrik i Trollhättan med uppgifter som att konka däck på löpande bank och montera fast fäljare. Ett ganska tungt jobb, helt enkelt, vilket gjorde att hon blev än mer förvånad än vad hon kanske annars blivit när hon upptäckte att hennes lön var under minimilön. Upprörd slog hon på stora trumman och karusellen med arbetsgivaren drog igång. Av cheferna fick hon fick beröm för att hon upptäckt de låga lönerna. Trots det var det ändå hon som fick gå när företaget varslade. Konstigt? Inte alls. För även när vissa arbetsgivare säger att de skäms, så skäms de aldrig tillräckligt för att sätta människors liv och arbete före mariginella vinstintressen. Jag blir så trött!

Andra bloggar om: , , , , ,

Friday, February 22, 2008

En döende folkrörelse? Om att döda engagemang.



Mona Sahlin sa i sitt installationstal
att vi måste vara en folkrörelse och att det betydde folk i rörelse. Varför skall vi samlas i en rörelse och varför ska vi röra oss? Det blir en allt mer angelägen fråga nu när man ser att S kraftigt tappar medlemmar, samtidigt som väljarstödet är starkare än på mycket länge. Vid utgången av 2007 hade S totalt 101 158 medlemmar jämfört med 120 091 ett år tidigare. Så vad får en människa att aktivera sig i ett parti?

Grunden för mig och många andra är till syverne och sist att man vill förändra samhället i sin egen riktning. För att göra detta behöver man makt. Detta torde åtminstone vara ett av de starkaste skälen till att vara en aktiv i stället för passiv medlem. Är det överhuvudtaget någon mening med att gå med i ett parti för att påverka samhället? Är det inte mer meningsfullt att lägga ned tiden på andra saker som att till exempel skaffa sig en så bra utbildning som möjligt och satsa på karriären eller att satsa på att lära sig skriva och att bli journalist. Att "förändra världen" är faktiskt, märkligt nog, ett av de vanligaste skälen till att bli journalist. Den som trodde att journalisten syftade till att vara objektiv bör tänka om.

Att utöva inflytande inom ett parti är däremot inte lätt. Det känns som att vad medlemmarna tycker spelar allt mindre roll. Se bara på "framtidsdagarna" då partieliten med Tomas Östros i spetsen tystade besvärliga företrädare. Så lyckades man av "taktiska skäl" tysta medlemmarna. Signalen är mycket tydlig. Den taktiska utspelspolitken är mycket viktigare än vad den så kallade folkrörelsen skulle få för sig att tycka. Tanken slår mig. Vad är det jag håller på med? Varför vara aktiv i ett parti när partieliten tystar besvärliga röster genom fula knep och maktkupper. Samma sak hände på senaste kongressen där Persson gick ut och deklarerade att vad kongressen tyckte spelar ingen roll. Någon delad föräldraförsäkring blir det inte.

Personval verkar vara det enda som spelar roll i dagens politik. Ordföranden i vårat parti är en sanslöst mäktig person som med full frihet kan "forma sitt lag". I praktiken kan denna person bestämma hela politiken för partiet och Sverige. Man kan fråga sig om detta är rimligt? Jag anser att det inte är det. I Sverige liksom i det socialdemokratiska partiet bör det finnas någon typ av maktdelning. Det har vi inte nu och ledsen blir man därför när man märkte hur detta det allra viktigaste av val gick till.
Vi gräsrötter satt glada på våra möten och diskuterade och röstade på olika kandidater. Vår klubb valde Carin Jämtin och Margot Wallström. Märkligt kändes det därför när ingen av dessa kandidater ställde upp.

Medlemmarnas roll för utgången av val har blivit allt mindre eftersom det är allt svårare att påverka utgången av val genom engagemang. Istället bestäms valets utgång av mediebilder och så kallade utspel.

Detta kan vändas men då måste vi inse att 2000-talet är inte 1900-talet. Människor som engagerar sig i partier gör det endast delvis av klasstillhörighet och för att det inte finns något bättre att göra. Istället vill de som engagerar sig ha inflytande, även om man inte ägnar sitt liv åt en politisk karriär eller studier till en pol.mag.
Om man menar allvar med att man vill vara en folkrörelse krävs därför reformer och nya krafter. Medlemmarna måste utveckla sin teknik för att påverka väljare. Makt måste flyttas nedåt. Val måste bli öppnare och renare. Partiet som politisk kraft måste bli bättre och ta sig själv på allvar.

Allt detta krävs för att vi skall kunna bli en folkrörelse igen. Socialdemokratin kommer inte inom överskådlig tid att ha miljontals medlemmar. Däremot kan vi bli 120 000 medlemmar igen och aktivitetsgraden i föreningarna kan bli mycket högre. För det är fruktansvärt kul att vara politiskt aktiv i ett parti.

ps. Den som vill bli informerad internt av vad som händer inom partiet kan tänka om. Läs istället denna mycket insatta artikel i Fokus. ds.

ps 2. Det finns åtminstone vissa företrädare som driver bra linjer. Läs S-studenters ordförande Kajsa Borgnäs inlägg om SD.

Andra bloggar om: , , , , ,

Tuesday, February 19, 2008

Dags att införa knull-rum på krogen??


Sexualpolitik brukar vara en av de mest debatterade ämnena inom ungdomsrörelsen i socialdemokratin. Vilka gränser får vår sexualitet ha i ett fritt och jämlikt samhälle och pratar vi egentligen om rätt saker?

I SSU vill man koppla ihop feminism, porr och sexualitet. Ofta fastnar exempelvis debatten vid SSU-kongresserna mellan de som tycker att det är en rättighet att få spela in (och titta på) porr och de som bestämt hävdar att all porr är förnedrande o således ska förbjudas. De som förespråkar det första vill mer eller mindre "Krav-märka" porren, med argument av att ex. bögporr påstås vara jämlikt, utan att inse att porrindustrin är en av de smutsigaste och normativa (samt rikaste) branscherna i världen. Anti-porr predikanterna vill istället förbjuda något utan att analysera varför människor dras till att titta på porr. Min undran är när socialdemokratin ska våga ta steget ut ur det normativa och göra det som man egentligen påstår sig vilja göra, frigöra sexualiteten. Och klarar vi av att göra det?

1960-talet innebar en stor status för landet Sverige som landet där kvinnor kunde springa runt nakna i filmer, och där det till o med går att bada toppless på många allmänna badhus. Vi lagstiftar om att samkönade par ska jämställas med hetrosexuella par och vill gärna se oss själva som det mest jämställda landet i världen. Jämför vi oss med de flesta västeuropeiska länder så är detta sant. Sverige är ett av få länder i världen som genom statliga ingrepp försöker stävja upp det ojämställda genussystemet. Nu när homoäktenskap äntligen ser ut att gå igenom, trots en hård kamp från KD, så tycker säkert det officiella Sverige att man kan klappa sig på axeln.

Men ger dessa lagändringar egentligen något för den sexuella frigörelsen? Kanske till viss del men jag tror att vi nu måste hitta lösningar utanför staten. Och i vissa fall kanske vi inte ska hitta lösningar inom staten utan våga släppa tyglarna. En sådan enkel, och viktig sak, som att göra ett HIV-test i Sverige innebär exempelvis att du måste redogöra för hela ditt sexualliv. Frågor som hur ofta du har oskyddat sex, vad för sex du har, med vilket kön osv. är inte ovanliga frågor vid testmottagningarna innan du ens får göra ditt test. Detta är unikt och för många rätt kränkande. Vem skulle vilja redogöra för desssa frågor till vem som helst? Och det avskräcker nog många snarare än drar folk till sig.
Det finns andra förbud som bara "töntar till" vår kamp mot systemet som att ex. bar överkropp på Sthlms krogar är förbjudet.

Mina homosexuella vänner i andra länder i Europa talar ofta om att de aldrig skulle kunna bo i ett land där staten, som i Sverige, så hårt kontrollerar individers sexualitet. Detta trots att de i vårt land skulle kunna gifta sig, skaffa barn och bo i radhus som alla andra "Svenssons". Den svenska vänstern skulle nog se dessa bögar o flator som fast i ett homo-normativt beteende där alla ska gilla schlager, gå på bastuklubb o knulla runt i s.k. dark-rooms på krogar. Mina vänner o sin sida tycker att man i Sverige försöker få alla att passa in i folkhemssverige (bög som straight, transa som flata), alla ska bo i radhus, ha barn och vovve. Och det kanske inte är så konstigt. I vårt land har vi starka feminister och HBT vänner i den lagstiftande församlingen. De vill väl men kanske ibland inte förstår att ett genussystem genomsyrar hela samhället. Att ersätta en livsstil med en annan, mer socialt accepterad, gör inte att vi lyckats i vårt jämlikhetsarbete. Ibland kanske man ska vända på steken, införätta "knull-rum" på straighta klubbar istället för att förbjuda dem.
Det som gör mig bekymrad är att vi saknar svaret på hur vi vill skapa ett alternativt samhälle till det hetronormativa patriarkala. Vi fastnar i en klassisk socialisk frågeställning, vi är mot det rådande systemet men får svårt att beskriva alternativen. Nånstans här i förvirringen summerar jag med frågan:

Hur kan ett samhälle som är fritt från könsstrukturer och diskriminering samt värna individens rätt till sin egen sexualitet och livsstill se ut i praktiken??
Kan någon svara på det snälla?!


Andra bloggar om: , , , , ,

Saturday, February 16, 2008

Ge de papperslösa rätt till vård - NU!

Jag har inte riktigt läst in mig i i debatten kring de papperslösa; och det faktum att de inte har rätt till vård i Sverige. Det kan ha att göra med att jag själv varit med om en njurtransplantation hösten 2004.
Det faktum att svenska staten förvägrar sjuka människor vård, gör mig mer än upprörd. Det är en personlig smärta - det är ingenting abstrakt utan någonting konkret för mig.
Samma sak som jag kände när jag läste om en pojke i Palestina som dog för att han inte fått sin rening av blodet. Det tog jäkligt hårt, eftersom jag vet hur det är behöva dialys och rensa kroppen, den funktion som njurarna har. Det är samma sak som att någon kommer och för första gången medger att västvärlden inte ger 0,8% bistånd som FN säger skulle drastiskt minska fattigdomen i världen, för att regeringars finansministrar har svårt att tänka i nya banor.

Så , vad är det bästa argumentet för att papperslösa skall kunna få vård i Sverige? Om man har varit sjuk, på riktigt, så vet man svaret.

Det är en ***** mänsklig rättighet att få vård ( FN har kritiserat Sverige när det gäller papperslösa) Speciellt så kan inte ett rikt land som Sverige påstå sig att inte ha råd att ge vård. Så vad är problemet, undrar den vetgirige?

Det finns inget problem! Den politiker som på allvar menar att en cancersjuk flicka inte skall få vård i Sverige för att hennes familj lever illegalt i landet, borde kanske själv få känna hur det är att vara dödligt sjuk? Det är inget roligt, tro mig! Med den mest högteknologiska sjukvården som finns i världen, var det inte roligt att under bara ( kort tid) ett år vara rejält nere i skiten. Jag tog tiotalet mediciner och hade olika behandlingar som renade kroppen ifrån slaggprodukter. Och mådde skit!

Jag undrar hur den Palestinska pojken tänkte; trodde han på Gud innan kroppen kollapsade?

Läkare gillar definitivt inte det faktum att de inte får ge papperslösa vård. Varför undrar den okunnige? Jo, det har att göra med att läkarens prio nummer ett är att alltid bistå människor med sin kompetens och behandla personen framför sig, oavsett om det är en medborgare i Sverige eller en papperslös. Att säga till en läkare att den sjuke personen framför henne inte får behandlas, på grund av illegal närvaro är att sätta sig över läkaretiken. Vilket många läkare som tur är, har jag en stark känsla av, sätter framför politiker som inte har hjärtat på rätt plats.

Och medan Tobias Billström slipar argumenten så tvingar papperslösa gå till underjordiska vårdmottagningar. Jag säger bara en sak:

- Skäms Sverige, skäms för att detta land bryter mot de mänskliga rättigheterna!

Andra bloggar om: , , , ,

Monday, February 11, 2008

"mitt framgångsrecept är en socialistisk retorik men en borgerlig politik"

Citatet kommer från Björn Rosengren. Jag måste nu trots andra principer göra reklam för den folkpartistiska TV kanal där ett program med Rosengren skall sändas. Det är Axess TV och de ska tydligen göra en serie där socialdemokratiska politiker ser tillbaks på Persson epoken. Först ut är Rosengren som tydligen skall ha sagt detta.

"Framgångsreceptet är en socialistisk retorik men en borgerlig politik"

Man håller väll med om innehållet i citatet även om man blir förvånad över avsändarens uppriktighet. Det är inte ofta vi ser sådant i politiken. När det kommer så är det ofta från de som redan lämnat scenen.

Jag tackar i alla fall Rosengren som stått för mycket av utförsäljningar under sin tid i näringsdepartementet för detta klargörande citat.

-------------------------
Kan förövrigt rekommendera att se programmet som ligger ute på axess hemsida. Informativt om regeringsarbetet under Persson tiden.

Friday, February 8, 2008

En moral för samtiden?




Filosofen och existentialismens portalfigur under 1900 talet Jean Paul Sartre skrev huvuddelar av sitt magnum opus " Varat och intet" i Tyskt fångläger. Senare i livet försökte han kombinera marxismen med existentialismen, men ansetts av många ha misslyckats ( annars kanske existentialismen vore livaktig än idag).

Radikalt fria

Vi är radikalt fria i situationen, säger Sartre. Och visst är vi det, vi kan alltid tänka eller handla utifrån det läge vi befinner oss i ( tortyrsituation gör dock tanken svårsmält) Sartre menar att Fransmännen alldrig varit friare än under Tysklands occupation. Varje tanke var radikal, varje handling en seger.

Existentialismen är en frihetsfilosofi- därför har jag i omgångar snöat in i dess tankar ( jag hatar tanken på att jag inte själv skapar mitt eget öde). Vi skall handla självständigt, vi är alltid sjävla ansvariga för vad vi gör och inte gör. Vi kan alldrig skylla på de omständigheter som hindrar oss, bara det faktum att vi i varje situation väljer att välja eller väljer inte att välja. När vi väljer att inte välja, väljer vi ändå. Människans unikna situation är att hon inte kan avsäga sig handlingar. Människan innersta väsen är detsamma som frihet enligt Sartre. Så om vi är radikalt fria, och skall alltid självständigt handla utifrån vårat egna tänkande, får vi handla som vi vill? Ja, säger Sarte, men tillägger, du skall alltid handla så att andra kan handla som du gör!
Våra handlingar skall kunna göras samtidigt av alla människor. Tanken är att vi människor hänger ihop!

Exempel.

Jag beslutar mig för att skippa skolan en vecka och sova. Är detta moraliskt eller inte? För mig själv så är det inga problem att ligga och lata sig en vecka, men hur vore det om sjukhusets personal gjorde detta, det skulle ju inte gå! Människor skulle dö för att de inte fick vård. Slutsatsen är att jag inte kan vilja att andra människor gör som jag , slappar en vecka, ialla fall inte samtidigt!

Problemet är att Sartre alldrig skrev en etik. Även om man kan dra generella slutsatser av det han skrivit i sin bok " Varat och intet" som dock blir förenklade tankegångar.

Jag gillar dock hans tankar, speciellt när han uppmanar oss till handling. Fransmannen, som var mycket aktiv politiskt ( Bland annat till stöd för självständighet för Algeriet) efter att han avsagt sig sin professur, samt inte mottagit den finaste medaljen i Frankrike och Nobels litteraturpris.
Han präntar in i oss att handling är det som gäller. Kom inte och klaga, handla! Kom inte och säg att du inget kan göra, du kan alltid göra någonting!
Demostrera, organisera, utbilda, filosofera.

Sartre, skriver i slutet av Varat och intet, att människan är en lönlös passion. Allt vi gör blir till sand, ingenting vi gör blir beständigt!I hans beckmörka slutsats, kan man fundera över om det verkligen är nödvändigt att man själv finns till efter sin död? Minna handlingar har rörts in i massan och är därmed en del av existensens fortgång. Jag är en del av altet, och i detta finner jag ro.
Sartre var ateist ( tron på att övernaturliga saker inte existerar såsom Gud) och detta var kanske skälet till sin irritation över att inte få leva i evighet. Frågan är dock om man verkligen vill göra detta?


En annan speciell sak med Sarte var att han var tillsammns med Simone, som skrev " Det andra könet" en klassiker i feminismen. Hon skrev också " En tvetydighetens moral" där hon till skillnad mot Sartre skrev om etikens tvetydighet. Simone var en ständig kritiker till Sartre, allt lästes av Simone innan Sartre skickade in manuskript till Gallimard, och även tvärtom.

Sartres Varat och intet kan ge oss ångest över våran frihet i situationen, men även en förståelse över att vi alltid kan överskrida det givna. Våra begränsningar sätts mångt och mycket av oss själva. Vi tror helt enkelt att vi kan göra mindre än vad vi kan!

Så.... handla!

*************
I strimman av hopp
ser jag askgrå ansikten gå av tunnelbanan
tunga portföljer följer slitigt trötta män i kostymer ; målaren går hemm med färg på byxorna
men se där ; ett barn som leker kurragöma i tunnelbanans
katakomber; hon rör med fingret och skapar mönster i luftens osynliga partiklar
jag för min kalla hand över pendelns element
ser en vacker flicka rakt framför mig , hon blixtrar till och går av. tomrumm.
visst är det svårt att leva
men likväl vackert.
Jag tror jag väljer hoppet
Jag tror jag väljer hoppet


Andra bloggar om: , , , ,



Wednesday, February 6, 2008

Om pensionsfondernas roll för ekonomisk demokrati


Den ojämna fördelningen av ägandet är ett problem ut många perspektiv. Kanske främst demokratiskt och fördelningspolitiskt. Vi har sett hur allt mer av resurserna koncenterarats till ett fåtal. En annan tendens när det gäller ägandet har dock på senaste tiden varit att allt mer tas över av fonder som ägs av folket genom sparande. Dessa fonder har med viss rätt beskyllts för en icke ansvarstagande kvartalskapitalism. Fonderna använder inte sin ägandemakt på ett sätt som många av de sparande skulle tycka var lämpligt. Vissa fonder har dock varit bättre än andra och arbetarrörelsens Folksam har försökt använda sin makt för att genom påtryckningar åstadkomma förändringar i bland annat jämställda styrelser. Andra fonder som KPA har haft rent etiska profiler som syftat att inte köpa aktier i vapen handel etc. Valfriheten mellan olika fonder räcker dock inte. För få väljer aktivt en fond med etisk profil om de inte tror den kommer ge samma avkastning som en annan. Den helt rationella frågan man ställer sig är, varför skall jag vara med och påverka när ingen annan är det? Då gör det ju ingen skillnad. Det är här styrkan hos allmäna val kommer in i bilden.

Systemet kan förändras med några inte allt för radikala lagförslag. För det första bör enskild aktiehandel förbjudas och all handel skall ske genom fonder. Dessa fonder skall vara demokratiskt kontrollerade genom att de som sparat minst, låt säga, 5000 och betalt någon typ av medlemsavgift till fonden har en röst vid ett återkommande val. Man skall kunna var medägare i fler fonder men endast inneha rösträtt i en eftersom de rika inte skall ha mer att säga till om än fattiga. Det är viktigt att man inte skall kunna byta eller välja fond så att de som vill smita från ansvar kan välja en egen fond. Däremot är det viktigt för marknadens funktion att det finns flera fonder så att det finns konkurrens dem emellan.
I valet till fondernas beslutande församling skall man välja representanter som man tror kommer förvalta pengarna väl. En kanditat kanske lovar att ge god avkastning samtidigt som man lovar att hålla efter VD:lönerna. En annan lovar god tillväxt kombinerat med miljö riktiga investeringar.

Detta bör ske simultant med att man ändrar om pensionssystemet så att det mer följer principen av var och en efter förmåga åt var och en efter behov och mindre principen av var och en efter förmåga åt var och en efter förmåga.

På sikt kan man eventuellt tillåta att fonderna genom demokratiska val bestämmer hur de interna tillgångarna skall fördelas. Kanske väljer fonden att gå bort från principen att alla får vad de betalat in och i stället går enligt en annan princip. En sådan princip kan vara att alla efter en omröstning äger lika mycket en annan att en lätt omfördelning mellan medägarna skall ske.

Detta är inte ett revolutionärt förslag som helt kommer om stöpa samhället. Däremot är det ett förslag på ett reform paket som förhoppningsvis sakta kommer att ta oss mot ett annat samhälle. Med en pensionsreform och en demokratisering av ägandet har man uppnått mycket i jämlikhet och demokrati. Tror inte att detta på något sätt är orealistiskt eller ogenomförbart om den politiska viljan finns. Just nu ser det dock ut som den saknas.

Andra bloggar om: , , , , ,

Friday, February 1, 2008

Göran Persson....inte igen, snälla!

Göran Persson, den blygsamma ledaren har sökt bidrag på 26 000 kr för hemtjänst som han i en TV debatt med Fredrik Reinfeldt sagt så här om. Läs och gråt, eller skratta om du är borgare!

”Om Reinfeldt vill att någon annan städar åt honom så står det honom fritt. Men han ska själ betala vad det kostar. Det är inte jag eller svenska folket som ska betala Reinfeldts städning.

Det var den klassiska socialdemokratiska retoriken om att människor med pengar själva ska betala sina pigor. " http://www.aftonbladet.se/nyheter/article1747691.ab

Det räcker NU, du skadar SAP. GP har ju varit statsminister i 10 år!?

1. Bygga en hergård ( ok, rent tekniskt är det ingen herrgård tror jag, men det ut som en)
2 Börja jobba för tok på tidgt på en PR byrå, som självklart gärna använder hans kunskaper som statsminister mindre än ett år innan han avgick. Snacka om kap för byrån!
3. Säga elaka saker om människor i Göran- the movie! Mona kan nog tänka... eller har GP samma åsikt också numera när hon är partiledare?
4. Vara tydlig med att hemnära tjänster inte är en bra grej, sedan söker han MAXAT bidrag för detta. Men HALLLÅ var någonstans i orden " Skada inte partiet!" förstår han inte?
5. 26 000 , bidrag för detta hemnära tjänster som han inte gillade förrut, men tycker är skönt i sin fina herrgård som sin släkting byggt, och blivit fälld för taskig arbetsmijö.

Det är som en fransk såpa. Och partiet skadas.

PS. Jag glömde att berätta att Ingvar Karlsson bor i en 3a och har alla pengar på ett vanlig sparkonto. Man drömmer sig tillbaka.... DS.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,