Saturday, April 5, 2008

"Socialismens liv efter döden"

Jag kallar mig inte socialist utan socialdemokrat, dock hade det varit roligt att få tag i boken " Socialismens liv efter döden" Någonting säger mig att den har några poänger.
Tyvärr var den uttlånad både i Rinkeby och på Stadsbiblioteket.

Hittade den på ett antikvariat för 45 kr i förgår och borde kanske åka dig igen.. kursböckerna suger dock upp den mesta budgeten när det gäller litteratur. Och jag måste faktiskt äta mat!!

Så vad tror jag att denna bok kan ge mig? På biblioteket.se står det att boken är kritisk mot socialdemokratin.
Hmm.. joo.. man kan vara kritisk, jag är också kritisk. Man hade inte förlorat 2006 om man varit mera ödmjuk och tagit folk på allvar. Man kan vara kritisk på många sätt!
Socialdemokratin har enligt alla fina organisatoriska modeller blivit ganska segt, för att vara mild i kritiken. Att faktiskt gå på ett medlemmsmöte vid äldreboendet i Vårberg lockar inte precis!

Analyser
Vi kan redan dra ett par analyser av titeln, till exempel att socialismen såklart inte dog 1989!! Det var en viss icke demokratisk socialism som dog. Socialismen som grundide har knappast blivit försvagad, folk gillar jämlikhet!! Man vinner inga val på att hata jämlikheten i Sverige. Om man säger att socialismen dog 1989 då får man i konsekvensens namn gå med på att liberalismen dog efter 1800 talet och kom igen vid 1980 talet. Johan Norberg brukar för övrigt prata om den period där svensk liberlism stog på topp, och orsak verkan mena att dit skall vi.. jag vet inte om jag vill till 1800 talet. Men men.. att någon vill dig säger väl något!

Timbro har om man tänker på deras budget ( som är rejäl) en marginaleffekt i svensk politik, jag glömmer inte när Barbro Hedvall kommenterade det faktum att Tmbros sk. rapporter åker rätt i papperskorgen. Man vet liksom vad slutsaten blir.... mindre välfärd är bättre för samhället. Individen existerar bara , gruppen finns inte. Timbro "hatar" sociologi, för att vara oschyst! Hedvall är intelektuellt hederlig och köper inte neoliberalernas tankesmedja. Duktig på historia som hon är, inser hon att verkligheten har flera sidor och att vara dogmatisk är att vara ganska puckad.

Jag läste en bok om socialism för inte så länge sedan, där den svenska författaren ( som jag inte kommer ihåg, inte heller titeln) argumenterade för att socialismen har vunnit många segrar. Och visst, jag tänker på 8 timmars arbetsdag, försäkringar av olika slag, samt demokratiska rättigheter. Arbetarna som är en stor grupp i Sverige, om inte majoritet, kan vid nästa val bestämma om till ex. 6 timmars arbetsdag och det skulle fungera rent ekonomiskt. Visst jag har själv varit motståndare till denna tanke, eftersom att den renkt ekonomiskt är dålig. Produktiviteten per invånare skulle antagligen minska så mycket att det inte skulle kompensera den minskade arbetslösheten. Men som Johan Ehrenberg har sagt "svenskarna har blivit 30% rikare på 10 år , skulle vi inte ta och minska arbetstiden med 30%" Och javisst. Vad kan jag säga? Jag skulle gärna arbeta mindre och få mindre på bankkontot. Planerar redan att försöka jobba 80% som lärare i framtiden. För att jag skulle må bra av det. Skita i ekonomin, för en sekund , således.. För vad är poängen att leva om man inte känner sig levande, utan som en robot?

Kritiken mot S är alltid att partiet gör för lite. Jag kan hålla med om detta. Samtidigt så är långsamhet viktigt i den demokratiska processen. Det man kan räkna med , är att borgarna efter fyra år av sänkta-skatter-politik har ökad inkomstskillnaderna. Det är inte bra! Svenskar gillar ju som sagt jämlikhet. Vilket jag älskar att poängtera, för det är irriterande för liberaler.
Stockholm är inte Sverige, vilket jag faktiskt är glad över!

Någon räknade ut hur mycket varje svensk skulle få om man gav de 55 miljarderna till svenska folket. Och ja , vad blir det ( förrutom inflationsdrivande effekter) det blir en massa pengar. Det är kanske smart att betala av på statsskulden, men samtidigt skulle staten kunnat lägga undan pengarna till den lågkonjunktur som kommer.

Styrkan i socialismen, ligger i dess förmåga att ta kritik och överleva. Tanken om att alla hänger ihop i samhället är en gammal och på samma gång en riktig modern tanke. Och om alla hänger ihop, så skall alla också ha det bra, ha möjligheten att leva ett gott liv. Politiken skall inte säga " det här är meningen med ditt liv" men politiken skall säga " Vi har ett starkt skyddsnät för alla, lev på och hoppas hälsan är väl"

Och detta förstår min vänn, som röstade (visserligen) på vänstern i förra valet. Även om han gillar aktier. Vilket säger en del om svensken, vi vill ha möjligheter att bli rikare, men vill även ha ett jämlikt samhälle.

Vi är , samhällskapitalister!

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

6 comments:

Anton Andersson said...

En sak förstår jag inte.

Du vill förkorta din egen arbetstid men tycker inte att samhället har råd att göra det. Hur går det ihop? Om samhället måste kräva av alla människor att de jobbar 40 timamr i veckan är det då inte omoralsit av dig att vilja jobba mindre?

Anonymous said...

Det är ett problem. Kanske det är omoraliskt att arbeta mindre, när jag vet att välfärden är beroende av att folk arbetar. Samtidigt så är det enligt mig en frihetsfråga om man vill arbete mindre. Så samhällsekonomiskt vore det katastrof om individerna var bätre att hushålla med kassan och tog ut detta i mer ledig tid. Jag har faktiskt inget bra svar.. =)

Men åt andra sidan ekonomi är inte allt, och de är ganska få som vill jobba 6 timmar om dagen. Problemet som någon påpekade för mig för ett tag sedan är att kvinnor i offentlig sektor inte kan jobba 100%. Så mitt problem är ett lyx problem..

Anton Andersson said...

Att arbeta mindre är en frihetsfråga! Bättre kunde jag inte uttrycka det själv. =)

Om du tycker att du har råd har nog samhället råd.

Den kritiska punkten är väll om mer lågavlönade har råd. Å andra sidan kommer många priser att sjukna när människor arbetar mindre.

Anton Andersson said...

ps. Boken kan du få låna av mig. ds

Ida Seing said...

Har vi inte lite gått på den nyliberala myten om vi säger att "välfärden är beroende av att mäniskor arbetar?".

Anton Andersson said...

Håller med om detta.
N De borglerliga menar att välfärden kräver det ena och det andra.