Friday, May 30, 2008

DN, på gott och ont

Var i en tidning en fråga uppmärksammas har betydelse. Det var tillexempel ingen slump att DN valde att skildra vårdstrejken i Ekonomidelen. Man ville därigenom visa att konflikten skulle komma att bli dyr för landstingen och att Vårdförbundets egna kassor var på väg att sina. Den politiska aspekten bortsåg man från och därmed hamnade diskussionen om hur arbete i offentlig sektor ska avlönas i skuggan. Sorgligt, men man kan knappast påstå att vårt eget parti gjorde mycket för att flytta debatten bort från kronor och ören. Nu kommer troligtvis många inom vården att lämna facket och söka sig till privat sektor. Borgarna hurrar, liksom DN:s ledarskribenter.

DN är tidningen vi alla läser, trots den nyliberala dynga som pumpas ut. Det fanns dock en tid då journalister på DN:s kultursidor motsade sig de ”fakta” som man kunde läsa om i A-delen. Kanske är vi på väg tillbaka dit.

I veckan har Stefan Jonsson i en artikel om två delar diskuterat integrationspolitiken. Hur kommer det sig att regeringar tillsätter utredningar för att sedan inte ta till sig resultaten? I Masoud Kamalis, Paul Lappalainens och Yvonne Rocks utredningar förs argument fram om att också staten i sin helhet måste anpassa sig efter pågående samhällsförändringar. Det ansvaret kan inte enbart ligga på dem som av olika skäl invandrar.

Idag pågår en strukturell diskriminering, djupt rotad i samhället, som försvårar för vissa grupper att ta sig in på arbets- och bostadsmarknaden. Men istället för att förändra strukturen och krossa främlingsfientligheten väljer man att satsa på särskilda jobb, särskilda utbildningar och särskilda boenden för de så, enligt högern men till viss del även vår förra regering, väldigt särskilda invandrarna.

Stefan Jonssons menar att där Socialdemokraterna lockade med morötter hotar borgarna med piska. I valet mellan morot och piska väljer jag självklart en morot. Men jag tror samtidigt inte att morötter räcker. Vi måste, som Jonsson påpekar, börja lyssna till dem som faktiskt är utbildade till att undersöka förändringar i samhället: Kamali, Lappalainen, Rocks med flera. Glappet mellan den akademiska världen och den politiska måste minska för att kreativa, konstruktiva lösningar ska kunna införlivas.

Läs gärna DN. Ifrågasätt varje rad som skrivs.

Andra bloggar om: , , , ,

1 comment:

Catharina Ullström said...

mmm... jag läser dn på nätet men slutade prenumerera för ett par år sedan. de brukar ringa och vilja sälja prenumeration, varpå jag förklarar att de kan komma tillbaka när de lärt sig silja på ledare och nyheter. som en arg gammal gumma, men det är ju bra övning (tänker mig att jag troligen hamnar där till sist).

för mig var det rubriksättningen i rapporteringen kring israel-palestina-konflikten som gjorde att jag fick nog. men visst har du rätt i att allt är politiskt, vart en artikel hamnar, vad som står i rubriken liksom vad som står i texten som sådan. och inte minst vad som sätts på framsidan...

så är det iofs med alla tidningar, även om jag tycker att dn just nu toppar listan över mest vinklade dagstidning.

//catti