Thursday, May 8, 2008

Rätten att göra fel ... att vara svag!

Just nu sitter jag med en tenta som är försenad! Jag satt med en glass för några minuter sedan utanför Södertörns Högskola och tänkte på att jag med ångest över tentor ändå har det sjukt bra! Jag får medicin av det almänna trygghetssystemet som kostar 250 kr varje dag. Vore jag amerikan skulle jag med stor säkerhet ha haft en massa problem, för vad säger att sjukförsäkringen jag kunde ha haft täcker just den sjukdom jag har? ( pajade njurar) Jag genomgick en operation för ett par år sedan som om jag vorit amerikan och inte haft rätt försäkringen skulle få pungat ut med cirka 3 miljoner. Inte nog med att 40 miljoner amerikaner inte har någon sjukförsäkring, Amerika spenderar långt mer på vården än vad europeeiska länder gör per capita (person). Ändå har vi kvar de 40 miljonerna. Någonting är fel!

En annan grej som är sjukt häftig är att jag innan jag började plugga till lärare, kunde förkovra mig i filosofi, ekonomisk historia och retorik. Jag får visserligen betala tillbaka 300 000 tusen till staten inom 30 år, men jag kan under studierna få mindre magsår över ekonomin ( som vi vet inte alls är bra många gånger.. pga bla. inflation )

Jag är en ganska "kostsam" medborgare, med en nyliberal agena skulle jag antagligen brutit ihop för flera år sedan. Men nej, det almänna har lyft upp mig gång på gång på gång. Läkare hit, psykolog dit. Mediciner och prat.

Jag är en sådan där jobbig typ, som inte går rakt framm utan snarare i kringelkrokar. Ibland går jag bakåt.

Poängen är att samhället vet att man tjänar på att lyfta upp de som inte har det så lätt alla gånger, för att dessa kan blomma ut och bidra till samhället. Ge någonting åter. När jag blir klar lärare så kommer jag antagligen att jobba med det i hela livet, hoppas jag ialla fall. Då ger jag någonting tillbaka till samhället.

Igår såg jag en hemlös vid Gamla Stan som jag brukar köpa tidningen av ibland. Han är ganska lik mig, rent utseendemässigt. Jag tänkte att det kunde varit jag som blivit hemlös efter missbruk och psykiska problem. Jag har kontroll, men tänkt om man inte hade det?
Alkoholism är faktiskt en sjukdom! Och att psykiskt sjuka inte kan ta hand om sig många gånger, skall jag väl inte behöva skriva, igentligen...

Jag köpte en diktsamling av en som stog och sålde vid T-centralen. Det var ett impulsköp, förut har jag trott att han var med i någon sekt. Dikterna hade han tryckt upp själv. Jag sa att man skall stödja poeter. Konstnärer är inget rikt släkte.

Jag har en bok hemma som heter " Socialism , min vänn" av Johan Ehrenberg. Jag får lite ont när jag läser den. Jag vågar inte riktigt tro att man verkligen kan tro på socialismen. Jag är väl en gammal cynisk farbror....


" Luften var full av Tankar och Saker att säga. Men vid sådana tillfällen är det bara De Små Tingen som blir sagda. De Stora Tingen blir osagda"
- Arundhati Ray, De Små Tingens Gud.

Andra bloggar om: , , , ,

6 comments:

Anton Andersson said...

Johan johan. klart att man måste tro på socialismen. Vart sätter du annars ditt hopp?

Anonymous said...

Det är socialism med studiemedel, fri sjukvård, fri högskola... För mig handlar det om att utöka den till alla tänkbara områden där den principellt gör mer nytta än skada (ex. lokaltrafik, boende och bostadsbyggande, etc). Sen finns det ju dem som redan nu anser att sjukvården, utbildningen, mm. sköts bäst privat, då det är klart att de inte är villiga att utöka socialiseringen. Tyvärr ingår många från vårt eget parti i den skaran.

Så i någon mån tror du redan på socialismen! :)

//alex

Anton Andersson said...

Bra skrivet alex!

Anonymous said...

Ja vad sätter jag annars mitt hopp? Det är en bra fråga, något riktigt bra svar har jag tyvärr inte..

Jo det stämmer nog att jag är för en viss socialisering. Bostäder är ju ett tydligt exempel.

Jo, innerst inne är jag Socialst, det sorgliga är att det inte finns någon mothegemoni i dagens samhälle. Mediaklimatet är ju rena skämtet..

Johan Nyström

Anonymous said...

Precis så. För en etablerad politiker att idag kalla sig för socialist eller marxist, etc. är ju att dödförklara sig själv politiskt. Kapitalet (med dess parlamentariska och propagandistiska organ, dvs. högerpartierna och den borgerliga median) har flyttat fram sina positioner så långt att politiker och partier som drömmer om ett mer jämlikt samhälle snabbt kan elimineras.

Därför gäller det att vara tydlig med att vi socialdemokrater fortfarande strävar åt att uppnå våra traditionella mål om frihet, jämlikhet och solidaritet; alltså socialismen. Överger vi självmant socialismen kanske det är demokratin de angriper nästa gång? Något somliga liberala bloggare och krönikörer redan börjat med, för övrigt.

//Alex (socialist och demokrat)

Anton Andersson said...

Det är sant att många liberaler börjat angripa demokratin. Det är skrämmande. Tror det blir upp till 2000-tales socialism att gå upp på barikaderna och försvara demokratin. Samtidigt som vi försvarar vår tro åp ett samhälle där alla människor är lika mycket värda.