Wednesday, August 27, 2008

Liberalismens blinda fläck

Dagens värld har ett stort problem. Det handlar om människor som är fattiga! Jag talat inte om fattiga i västs bemärkelse utan jag talar om det hundratals miljoner som svälter.

I boken " Människan skapade världen" av Johan Norberg, argumenteras det för att mera kapitalism leder till minskad fattigdomm. Ja, det stämmer, den absoluta fattigdommen minskar med kapitalets verkningar, men det betyder inte att den relativa fattigdommen minskar ( Tänk Indien och Kina) alltså att den absoluta fattigdommen minskar när man kommer med modernare teknik är inte konstigt, däremot så ökar inkomstskillnaderna mellan de rikaste och de fattigaste.

Det intressanta i det hela är kanske att även om FN har satt upp Milleniummål för att minska fattigdomm , så går det ganska trögt. Biståndet från väst är ett skämt, och handeln är också ett skämt.

Liberalismen är bra för de flesta, utom de som har det riktigt dåligt. Man kan säga att det finns en vattendelare mellan de som arbetar och de som är sjuka, arbetlösa, studenter osv.

Det är alltså logiskt att de ekonomiska skillnaderna har ökat i Stockholm mellan de rikaste och de fattigaste, som DN rapporterar om. Detta är inte ideologi, utan fakta! ( SCB)
I arikeln säger en som intevjuas att han lever i två världar, den hemma och den på arbetet.
Det är inte helt fel tänkt, människor lever i kluster ofta med människor med samma bakgrund och klasstillhörighet. Man vill vara med människor som är som en själv. Jag har till exempel ganska lite gemensamt med flertalet där jag bor. Flertalet har ingen akademisk examen.

Där jag bor ( Vårberg) har människor det ganska tufft. Med stor sannorlikhet kommer jag flytta när jag är färdigutbildad, till ett medelklassområde. Detta måste man tänka på när man tittar på kommuner, det skapas områden där människor tjänar ungefär lika mycket/litet.

Det handlar om klass, dette begrepp som i den postmoderna världen tros har försvunnit!!

Radikala människor hoppas på en radikal förändring, men de har glömt att människor tål välldigt mycket. Människor är ett vanedjur, och vänjer sig vid mycket låg standard eller mycket hög standard.

Så revolutionen kommer inte, även med liberalismens blinda fläck!

8 comments:

Kraxpelax said...

Du är på rätt väg. Jag flaggar för min trevande, grundliga analys på Lûzgannon, som behandlar dessa prpblem pådjupet.

Anonymous said...

Ok tack för länken!
Johan Nyström

Anonymous said...

Jätteintressant inlägg. Tack för god läsning!

//Alex

Niklas Lindgren said...

Problemet är ju att "relativ fattigdom" är ett smurfbegrepp. För fattiga kan i reella termer bli rikare, med ökad köpkraft och få det bättre, men samtidigt bli "realitvt fattigare" om någon annan blir ännu rikare...

Anonymous said...

Jag skulle säga att relativ fattigdom inte alls är ett smurfbegrepp!
Jag skriver också att kapitalismen effektiviserar produktionen.

Poängen är följande, liberalismens problem är att det som har det sämst inte tillräckligt snabbt får det bättre. Man kan ju köra på Rawls argument att orättvisor är ok så länge de fattiga får det bättre på sikt, men jag skulle vilja se en amerikansk politiker säga det till de typ 37 miljoner som är fattiga.

Problemet med liberalismen är att den är så fasligt seg.
Samt att det i sociologiska termer blir gigantiska skillnader mellan människor. Det är fakta , inte ideologi. Sedan kan man försvara stora skillnader, det är en annan diskussinon.

( jag är speedad på kaffe, ursäkta för dryghet och annat)

Johan Nyström

Niklas Lindgren said...

Johan, no problemo, kaffetrippar är även en del av min vardag…

Jag skulle vilja påstå att de välståndsökningar som har bevittnats när marknadskrafter tillåtits verka, har varit synnerligen effektiva, faktiskt väldigt snabba och väldigt allomfattande. Se tex på Taiwan där fattiga risbönders barn idag bär kostym, har universitetsutbildning och välbetalda jobb. Detsamma kan vi ju faktiskt se både i USA och Europa, om vi går bakåt i tiden.
Både i effektivitet och omfattning så har dessa marknadsorsakade välståndsökningar varit betydligt snabbare och effektivare än vad försök till inkomstutjämning varit.

Sedan igen om ”relativ fattigdom”…begreppet säger ju ingenting om under vilka förhållande personen som påstås vara relativt fattig lever. Om min granne heter Rausing så spelar det ju ingen roll om jag har ca 60 kvadrat boyta, eller om jag har helt ok med personliga besparingar, har både TV, DVD, Stereo och dator. Så länge grannen rausing dagligen kan käka rysk kaviar med en årgångs-bollinger till frukost, och kan ha en toa byggd av elfenben så är jag i jämförelse ”relativt fattig”.

Anton Andersson said...

Begreppet relativ fattigdom grundas i en världssyn som ser att pengar inte bara handlar om standard utan också om makt och status.

Standard betyder inte allt.

Niklas Lindgren said...

"Standard betyder inte allt"

Är det någon form av skruvat försvar av införande av planekonomi, trots att det leder till fattigdom?