Thursday, October 16, 2008

Grå vardag, röd vardag, svart vardag!

Min hjärna är varm av kaffe och jag känner att jorden är stabil, även om marken rasar ibland. Man frågar sig varför världen är som den är? Hur kunde det bli såhär? Jag vänder mig en kort sekund till poesin --- > Börskris . Brytningstid . Mänskliga relationer


Språket

Jag tror att språket, pekar på människans villkor. Jag tror att litteratur visar människans inre, det komplexa att vara människa. Människan, som inte är en fast form, utan flytande. Vi är alldrig stela utan dynamiska, svävandes i tiden och rummet.

Orden som pekar på det som inte kan uttalas. En nära vän har problem med att språket är bristfälligt. Han känner att det han vill säga inte kommer ut. Kanske det finns sätt att kommunicera , bortom språket, som är mera effektivt? Kroppsspråket kanske säger mera än orden!?

Tanke, tro och självhjälpsböcker

Jag vet inte vad jag tror, bara att jag vill tro. Tanken om en värld utan sanningar , inte bara skrämmer mig, utan leder till mänsklig smärta. Människor är idag i första hand konsumenter, i andra hand medborgare. Otryggheten skapar splittrade samhällen, där vi iställt för att hjälpa våran nästa, snabbt tar oss från punkt A till B. Fetischen för varor ökar år för år, och julklapps konsumtionen kommer antagligen öka ifrån rekordåret innan.

Vi känner knappt våran granne, även om vi bott på samma ställe i år. Den enskilde som utvecklas och finner mening i djupare sanningar i ideologier , religioner, vanan. Relativismen är skadlig!


Så jag vänder mig till hedonismen, tänker på religionen och försöker att vrida ner det inre tempot.

Saker och ting är inte lätta. Håller på med en kritisk skrift som handlar om hur idiotiska självhjälps böcker är. Människor kan påverka en del själva, men människorna omkring är minst lika viktiga. Människor lever i sociala sammanhang. Buber, som jag någong gång skall läsa , menar att "Jag" bara kan existera i ett "Du". Alltså att vi som individer speglar oss i andra för att skapa oss själva och i sin tur skapa verkligheten.

Självhjälpböcker är ett svar på existentiella frågor, som istället för att se på människan som en dynamisk och komplex varelse. Reducerar människan till en kall, kalkylerande maskin. Vi skall själva uppfinna oss igen, till en bättre prototyp.

Men sanningen måste vi själva finna, som Kierkeegard sagt. Vi måste själva skapa det liv vi vill leva. Genom att reflektera inåt.

Tänk om allting bara kunde vara lätt! Men kanske är det just svårigheterna i livet som gör livet värt att leva?

Dags att gå vidare...

No comments: