Wednesday, November 5, 2008

Kritisk analys av Obamas seger

Kajsa Borgnäs Ordf. för S-studenter frågade vid ett tillfälle vid valvakan om Obama kommer innebära en förändring för USA och för Sverige.

Svaret är givetvis JA. Problemet är att förändring kan vara lite elller mycket. Jag tror det ligger i någonting i tanken att Obama är en stenhård realist och pragmatiker.

Vi människor skapar bilder över hur saker och ting förhåller sig, och när det gäller Obama så tenderar många att se en typ av "Jesus" figur. Obama är en viktig symbol för att USA har äntligen blivit såpass tollerant att en mörkhyad man kan bli president. Rasismen är dock inte helt borta för den sakens skull. Lika lite som att "goda" Europa skulle vara helt fritt från rasism. Tendenserna är väl snarare tvärtom.

Problemet med USA handlar framförallt om att landet under en sådan lång tid accepterat gigantiska sociala skillnader. Landet förändras inte bara för att en mer inkomstutjämnande president styr. Att höja skatten för de rika, är en bra sak , men skall USA bli lika socialt utjämnat som Sverige, får vi nog vänta ett antal årtionden.

Att förändra tar tid " ingenting förändras, allting förändras" Franskt ordspråk.

Realismen möter idealismen och bildar en vacker sammansättning.

Samtidigt skall vi kunna unna oss att vara glada. För det skrivs historia! Det är möjligt att USA nu gått in i ett nytt paradigm, där andra frågor ställs och annan hegemoni styr.

Obamas tal var bra, inte likt Kennedy eller Luther King, men helt ok!
Frasen " Yes , we can!" Som kopplas samman med " Change" är för en amerikan naturligt.
När jag var i USA som 16 åring, i den förvisso sega delstaten Oregon. Lärde jag mig att amerikaner ser saker och ting på ett positivt sett. Det kan alltid bli bättre! Att gråta över spild mjölk är ingen ide.

"The sky is the limit" är ingenting som en amerikan skrattar åt, utan faktiskt tar på djupaste allvar.

" You can do it" eleven , eller studenten får höra att det är möjligt att sträva efter någonting bättre. Egna handlingar ses som viktigare än den miljö eller gener man har. Vi vet att miljö och gener spelar roll, men amerikanen är såpass fokuserad på att " allt är möjligt" att det inte finns i tankevärlden hos många, att strukturella hinder kan paja mycket.

Det är framförallt tron på att morgondagen kommer vara bättre, som gör att mitt hjärta bultar för USA. Jag älskar det USA som är villiga att vika upp skjortan och arbeta.
Jantelagen i Sverige för att många inte utvecklar den potential de har.

Vi är lika mycket värda som människor, men vi är inte lika!

När jag är ute på praktik i ett högstadium blir jag så imponerad av vissa elever. De går i årskurs 9 men har vokabulär som är helt fantastiskt. Om man kopplar skolan till verkligheten märker man att många elever är riktigt duktiga när de vill. Samtidigt så är vi duktiga på olika saker, Howard Gardner skriver om sina olika typer av intelligenser.

---------------------

Jag har skrivit ett långt manus om personlig förändring. En huvudtes är att förändring är möjligt, men att det tar lång tid. Samt att individen alltid måste ses i en kollektiv kontext. Kopplingen kan göras mellan personlig förändring och nationers förändring. Vi tenderar att tro att vi kan förändras mera än vad som är möjligt, samtidigt som det är möjligt om man styckar upp målet i bitar. Och tar varje bit för sig.

4 comments:

Anton Andersson said...

Change we can belive in.

Catti Ullström said...

Yes we can!

Anonymous said...

I rubriken till blogginlägget står det: Kritisk analys av Obamas seger.

Det man kan undra är varför alla tycks vara så himla överens. Dvs. att segern till Obama är ett tecken på att "förtrycket på de svarta har minskat, att det vi nu kommer att få se är en mer solidarisk amerikansk inrikes och utrikes politik i USA".

Denna "globala överenskommelse" bland både den politiska högern och vänstern, media och allmänhet är oroväckande. Man hör inte ett ifrågasättande nånstanns. Ex. åker hela sossesadminsitrationen ner till USA. Och man kan egentligen ifråga sig vad dom gör där?

På ett sätt kankse det hade varit bra om McCain och Palin hade vunnit. Då hade vi fått sett en fortsatt global kritik, protester mot USA och västvärldens politik och förtryck av både sin egna och de fattiga. Nu går vi istället mot en framtid där alla är "goda". Tom. USA!

Men att säga detta i en tid som denna är väl som att svära i kyrkan...

/snö

Anton Andersson said...

Håller med om att vi måste fortsätta vara kristisk. USA är fortfarande en stat med imperalistiska anspråk som försvarar förtryck. En annan värld kommer inte att vara möjlig förens vi har fått en verklig vänster i USA eller tills dess makt minskat. Det kan ingen hudfärg i världen ändra på, tyvärr.