Friday, February 6, 2009

Politik, person & politik igen

Person och politik hör samman och vi kan inte i alla lägen skilja på dem. Det blir extra tydligt inför EP-valet i juni, då de stora personvalskampanjerna redan är i gång. Ändå är det min övertygelse att vi gör gott i att hålla i sär de två så ofta det bara går, för det politiska innehållets skull.

Det är ett par dagar sedan det senaste påhoppet på socialdemokraterna Jonas Morian och Erik Laakso. Den här gången är det Björn Andersson som står i spetsen och ifrågasätter huruvida ovan nämnda verkligen är socialdemokrater. En fråga som faktiskt är helt ointressant.

Missförstå mig rätt, jag kan lätt förstå att den politik och den ideologiska del av socialdemokratin som de förespråkar provocerar, men jag förstår inte fokuseringen på deras personer. Det är så missriktat och det blir så fel. För vad är det nya och viktiga i det Andersson skriver? Att han inte gillar Morian och Laakso? Att han tycker att (s) vandrat högerut? Det är inte nytt och det har sagts tusen gånger och det leder inte debatten särdeles mycket framåt. Inte om vi inte börjar att fokusera mindre på den politik vi ogillar och mer på vad vi skulle vilja se istället.

Tänk om Björn Andersson och andra bloggare som inte tycker att mångfald i sjukvården (läs privata alternativ), den nya kärnkraftspolitiken, friskolor och så vidare är en bra väg för vare sig Sverige eller socialdemokraterna istället kunde debattera politiska förslag till vänster. Det är enklare att hitta svaren högerut än vänsterut, mycket för att de borgerliga redan gjort grovjobbet. Desto viktigare med en vänsterdebatt kring ideologi och kring hur ideologin bör omsättas i praktiken.

Personligen tycker jag att vi borde förbjuda vinstdrivande skolor och sjukvård. Ett bra sätt att få bort storföretag ur skola och sjukvård, då de faktiskt inte hör hemma där. Ifall högerregeringen går igenom med sina apoteksplaner tycker jag att vi vid eventuell valvinst borde ta bort de statliga subventionerna av medicin till privata apotek, eftersom det skulle bli en helt enorm förlustaffär för staten (och i slutändan så ekonomiskt ohållbart att både högkostnadsskydd och gemensamt ägda apotek skulle li ekonomiskt ohållbart att ha kvar).

Det är sånt vi borde diskutera. Vad som är vänsterpolitik idag. Inte huruvida enskilda personer är tillräckligt goda socialdemokrater eller ej. Det är ointressant.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

3 comments:

Jonas Ek said...

Du har rätt, Catti!

Det är viktigare att utveckla politiska förslag än att försöka karaktärsmörda varandra.

När det gäller apoteksmonopolet skulle vi tyvärr bli hårt kritiserade av EG-domstolen om vi gjorde skillnad på privata och offentliga aktörer. Enda möjligheten att hävda ett återupprättat monopol efter en möjlig valseger 2010 vore folkhälsoperspektivet.

Anonymous said...

Om man kritiserar politiken men inte nämner namn tycker jag det är ok. Det är klantigt att nämna namn, det gör dialogen omöjlig! Faktum är att det är nästan omöjligt att komma med förslag om man fokuserar på frågan om vissa är socialdemokrater eller inte. Vilket är ointressant, eftersom att vi redan vet att vara socialdemokrat kan vara olika.

Sedan tycker jag att man borde ta bort utgiftstaget, det skulle vara en bra början!

Mina recept är ganska enkla. Det handlar om att öka den offentliga konsumtionen istället för den privata. Att detta skulle ske med nuvarande ledning, är dock nästan otänkbart.

Om man är rak med vad man tycker är det ok, men som sagt, att hacka på personer är inte ok.

Johan Nyström
SSK

Nima D-T said...

Är inte den nuvarande "Apotekskampanjen" ett enda stort hotande finger emot läkemedelsindustrin? Ylva Johansson's formuleringar i pressen är ju så tydliga som de kan bli! "Köper ni upp apotek, så ska ni inte tro att ni kan behålla dem om vi kommer till makten!"