Wednesday, May 27, 2009

Hej, hej Hyresgästföreningen!

Ola från Hyresgästföreningen ringde på min dörr för en liten stund sedan och ville att jag skulle gå med. Nehej du, sa jag, inte i dagsläget, kanske i framtiden. Jag förklarade att jag tyckte de gjort en dålig deal med de kommunala bostadsbolagen när man gick med på att ta bort det löpande underhållet av lägenheterna. Vem tjänar på det, frågade jag mycket retoriskt. Jo, de som bor i attraktiva områden och har råd att investera i sina lägenheter. Samtidigt förfaller husen i ytterområdena. Ola försökte avsluta samtalet. Han förklarade att beslutet fattats genom en omröstning av föreningens 2000 medlemmar.

Plötsligt hörs en röst längre bort i korridoren: jag håller med! Det var Olas kollega. Hurra för honom! Föreningens 2000 medlemmar? Men kom igen, merparten av dessa är medelklassvennar och sura tanter och galna farbröder. Jag blev lite besviken över att inte Ola stannade kvar och försökte få mig med. Men i Hyresgästföreningen liksom i andra organisationer är det som vanligt bekvämast att hålla sig till de likasinnade. Over and out.

Tuesday, May 26, 2009

Danska grisar.. mår skit..


och det är intelligentare än vad hundar är. Om jag inte fattat saken fel.
Att djur behandlas illa, för att det inte är lika intelligenta är inget nytt, men det skär i hjärtat när jag ser en gris med en blåslagen rygg. Det får mig att må illa. Och tro mig, jag kommer äta mindre kött. Och det är inte ett marknadsföringspronblem som de säger..det är ett etiskt problem.

Och jag kommer inte bli helvegeterarian, men det innebär inte att jag kommer äta en massa kött..

Att maximera det goda samhället..


handlar om att se hur de svaga mår? Hur mår våra hemlösa, missbrukare, sjukskrivna, arbetslösa? Är de glada eller ledsna?

Det goda samhället skapar utrymme för alla, ger alla ett hopp om ett bättre liv. Gör politiken det idag? Skapar vi hopp eller apati?

Om vi mäter samhället med hur de slitna människorna har det, så framstår vi som inte särskilt moderna. I framtiden kommer man skaka på huvudet över att vi tillät så mycket lidande. Vi stoppade mediciner i folk utan att ge dem chans att prata, vi övergav tanken på rätten till en bostad!

Pengarna gick före det mänskliga värdet.

Vi lever i en tid då så mycket kunde vara bättre.

Det behövs mera politik- mera utjämning mellan den som äter sig mätt varje dag och den som i slutet av månaden får äta gröt.

Monday, May 25, 2009

Expressen gör bort sig totalt: Det var inte vanja på förstasidan


En ny pinsamhet från tidningen expressen.
Tidningens förstasida visade häromdagen en stor bild med rubriken: "Wanjas utbrott". Bilder på den blonda, glasögonprydda kvinnan med pageklippning finns också inuti tidningen. Men det är fel kvinna som pekas ut, och tidningen gör nu praktfull pudel.

Deras hetsjakt går verkligen till överdrift när de gör sådana misstag.
Pinsamt expressen!

Rapport, AB, Sydsvenskan, DN, Resume

Frige Aung San Suu Kyi

" EU uppmanar militärjuntan i Burma att frige oppositionsledaren Aung San Suu Kyi"
TT.se kl 9.23


Även om detta antagligen inte spelar stor roll, är det ialla fall bra att EU gör någonting. Även om det kan sägas vara för svagt och för sent.

Friday, May 22, 2009

Det handlar om klass..


stupid! För att travistera Bill Clintons " Its about the economy, stupid"

Och ekonomi och klass är samanvävt med hur produktionen är ägd. Roligt förresten, bilden tar upp CO2 problemet- vilket kan sägas vara en mycket tung kritik mot kapitalismen- man kan inte öka växthusgaser hela tiden..eller det är klart man kan, det är bara att bränna på. Forskningen är dock mycket orolig för de långsiktiga konsekvenserna, och eftersom att jag gillar forskning blir man själv lite orolig.. eller om jag skall vara ärlig, min välfärdsångest är ganska stor i perioder..

Alla som inte känner sig säkra på sin Marx (de flesta+skribenten) kritiker och påhejare, föreslås gå in på denna sida och ta ett par lektioner ( Tips från Catti!) själv skall jag göra det när myrorna i baken har lugnat ner sig- alltså när jag fått skälla lite på regeringen..

Grova poänger med Marx
Vad jag har försått så är själva poängen med Marx, att historien har en inneboende utveckling och att denna utveckling sker i etapper. Vi kan prata om att människans existens drivs fram av materiella tillstånd som genom tiden blir mera avancerade.
Människan börjar som jägare och samlare, för att sedan bosätta sig för ett par tusen år sedan och sedan leva via jorden- alltså jordbruk. Det blir en brytning vid industrialiseringen och kapitalismen växer fram som en modell för ordning av samhället. Det intressanta är väl att under hela den mänskliga existensen har det funnits en liten elit som härskat, ägt produktionen och våldsmonopolet. Innan statsbildningarna fanns det lokala herrar som styrde och ställde. När sedan stater växer framm blir det en annan civilisering i Europa som antagligen möjliggör klättring på den materiella stegen.

Nå poängen är inte att gå igenom världshistorien, utan snarare att lägga fokus på att det under alla tider varit en härskande elit av olik storlek som styrt och ställt. Självklart har det varit maktkamper och det är en förenklad bild av att se samhället som en

Triangeln där makten är koncentrerad i toppen och de flesta är i mitten och botten. Som vi förstår går makt i arv, människor har en stark tendens att följa föräldrars och släktingars vägval (hur fria är vi? . Det går såklart att stiga i triangeln, frågan är hur lätt det är i verkligheten- om vi skrapar på ytan så att säga!? Vi vet själva att det finns alltid ett motstånd mot att ändra val, från en själv och andra. Socialiseringen av livet innebär också att vissa tankar och beteenden stimuleras medan andra inte gör detta.

Klass, ett problem?
Det kan sägas vara ett problem att olika klass erfinns ( ägande och arbetare) eftersom att friheten på så sätt minskar. Den realistiske och ärliga liberalen kommer säga att det visst finns två grova klasser- alltså att folk lever olika liv beroende på ägande, men att det nuvarande systemet är det bästa som finns! Argumentet emot är att det visst finns teoretiskt bättre system, där främst den ekonomiska makten är mera delad bland flera- alltså där jämlikheten är större. Motvikten mot kapitalismen är ju socialismen där vi förstår att den ena betonar det fria kapitalet och den andra det sociala. Man kan som socialdemokratin gjort använda sig av kapitalismen som hävstång för att förbättra samhället, men detta reformistiska arbete måste just vara akvit och inte passivt för att leda till en ökad grad av socalism.

Socialism funkar inte?
Argumentet att socialism inte funkar i historien är ett dåligt argument, eftersom att vi för det första kan teoretisera hur socialistisk diktaturer såsom Kina och Sovjet i verkligheten var? Och för det andra så finns det ingentingsom säger att man kan ratta modellerna olika. Istället för revolution, kan reformismen sakta bygga upp någonting som i slutändan är slitstarkare just för att det har tagit längre tid. Just denna tanke att reformera samhället istället för att riva ner det, är en motvikt mot den revolutionära tanken om att en liten förtrupp skall styra och ställa i början innan "paradiset"- vilket för mig låter inte bara elitistiskt utan även farligt ur demokratisk synvinkel.

När jämlikheten ökar blir samhället mera harmoniskt. Igår när jag åkte buss från Vasastan till Vårberg filosoferade jag lite hur klassresan fortskred. Jag började vid miljonlägenheterna med mycket affärer överallt för att sluta i sliten förort där färgerna mest går i grått.

Det regeringen gör är att man förstärker de klyftor som finns mellan rika och fattiga områden, och detta skapar ökad segregation. Även om både innestadsborna och förortsborna tillhör samma klass- sett till att de inte äger produktionsmedlen, kommer den första gruppen ha ett lättare liv och den andra gruppen ett svårare liv. Detta går inte att komma ifrån, speciellt inte med tante på socialstyrelsens kraftiga alarmering kring det att klass påverkar hälsa- vilket är logiskt.

Det handlar om klass..

Wednesday, May 20, 2009

Feminism och nätverk



Vi lever i en mansvärld, där manliga tankar och handlingar får utrymme på bekostnad av kvinnors tankar och handlingar! Detta är en sanning, som inte främst är en matematisk kolumn hos genusforskare utan snarare påverkar det direkta livet för kvinnor 24/7. Att vara kvinna är att per definition vara i ett underläge, eftersom att de strukturer som finns i alla samhällets delar är kraftigt manligt dominerande.

Efersom att jag i förra inlägget har skrivit om nätverkande, tänkte jag fördjupa tanken med att ta in den feministiska analysen. Eller snarare min brisfälliga analys..:)

Manliga nätverk finns överallt, i politiken skapas det ganska snabbt grabbgäng som hänger tillsammans. I ekonomin lär handels eleverna sig att skapa kontakter med rätt män, för att sedan i näringslivet sitta i samma styrelser. Män är helt enkelt jävligt bra på att dunka varandra i ryggen och lyfta framm varandra.

Kvinnor måste alltså slås emot en värld som är tänkt främst genom män, och där makten koncentreras till män. Vi kan prata om dold exkludering och öppen exkludering. Den dolka exkluderingen är alla de gånger män möts för att nätverka, då få kvinnor är närvarande, och är de närvarande får de oftast inte sagt mycket- män gillar att prata.. ( inklusive mig!)

Den öppna exkluderingen är när man konsekvent väljer män framför kvinnor, även om det till positioner finns kvinnliga sökande. Vi kan prata om en erotisering bland män, som handlar om att det är lättare för män i tex. universitet och bolagsstyrelser välja människor som är som dem än att välja någonting som sticker ut som annorlunda. Det finns alltså ett öppet gillande hos män att välja någon som är som dem. Erotiseringen bland män innebär att kvinnor i ledande positioner gör bäst i att kopiera manliga beteenden ( generella stereotyper) att vara hård som granit och rationell med bara en droppe känsla är att föredra. Klädsel är också viktig..

Så, vad göra?
Här finns det många som har betydligt bättre koll än vad jag har; men om vi tittar på bilden så är separatism ett sätt. Separatism är att göra det männen gör- även om de kallar det för att gå ut och ta en öl eller titta på fotboll och dricka massiva mängder öl.


För att stärka varandra, bör alltså kvinnor träffas helst utan män- ( de tar annars lätt kommando för de skall gärna visa hur mycket de hatar manssamhället (!) Och på så sätt skapa nätverkande som leder till att man lättare kan komma in i andra nätverk. För att kvinnor skall kunna omforma det manliga samhället- vara med och besluta, gäller det att man finner styrka hos varandra. Detta är inte att var svag, utan snarare smart.

Sedan kommer vi till det här med att män skall ändra beteende. Ja, det låter fint.
I teorin.. frågan är då hur många hundra år det skall ta innan någonting händer?
Varför skall den generella mannen ge upp en maktposition frivilligt? Nä, det händer nog inte så lätt..

Nätverkssamhället


I sociologi pratar man om mänskliga nätverk- ja, det har inte för så länge sedan givits ut en bok där en rad proffesorer på SU analyserar mänskliga beteenden genom nätverkstanken. Det hela är i grunden självklart; vi skapar hela tiden olika nätverk med människor. Att vara människa kan sägas handla om att stiga in i olika nätverk, där olika typer av människor befinner sig- från släktens träffar till tunnelbanans mera tunna nätverk av människor som skall någonstans.

Politik bör handla om att göra makten över det egna livet större. Ett sätt att göra detta är att analysera grupper och se hur man kan underlätta nätverkande. Ett tydligt exempel är det faktum att högre utbildning är segregerad, det leder inte bara till att en grupp i samhället ackumulurerar kunskap, det innebär också att det skapas olika nätverk hos människor som går utbildningen.
Utbildning är ett sätt att göra den sociala rörligheten större, skolor i fattiga socioekonomiska områden bör därför få rejält mer med pengar än rikare områden. Det intressanta är att det på sistonde visat sig att kommuner inte i den grad som behövs har stärkt resurserna i fattiga områden. Någonting som kanske inte är så konstigt, eftersom att vi ogärna pekar ut hela områden som "problem".

En annan viktig maktresurs, som kanske överskuggar allting annat. Handlar om ekonomiska resurser. Ekonomi spelar roll, ett samhälle som tillåter fattigdomm kommer på sikt bli ett hårdare samhälle. Nätverken kommer i fattiga områden bli av den destruktiva sorten- alltså ökad kriminalitet och utslagning, tex. missbruk.

Nätverk är kommunikation direkt och indirekt mellan människor.

Facebook
Att nätverkande spelar stor roll för människor, kan vi förstå varför sociala mötesplatser som Facebook har blivit så populära. Även om människor ofta skickar ganska irrelevanta små meddelanden stärker det känslan hos individer, och människor kan välja att ha djupa och ytliga relationer med människor över nätet. Det nätet gör är att skapa nätverkspunkter som är icke beroende av plats och tid. Nätet gör inte kommunikation bättre, utan skapar nya nätversmöjligheter.

Poltiken kanske inte riktigt har förstått vikten av nätverkande som en viktig del av den sociala väven,; men det är tydligt att människor rör sig ofta i sammanhang som de är bekväma i- alltså att vi är i nätverk där vi känner oss välkommna.

Det är alltså ur nätverkssynvinkel inte alls konstigt att samhället blir små öar där människor håller ihop, går över till andra öar och på sätt hoppar mellan olika valda mänskliga sammanhang.

Nätverkssamhället kan till exempel förklara den totala brist på insikt borliga politker visar när de genom försämringar i försäkringssystemen direkt slår mot fattiga områden. Regeringen skulle kunna göra det lättare för fattiga områden i den rådande ekonomiska nergången, istället gynnar man de som redan har stabilt arbete. Istället för att investera i sjuka och arbetslösa.

Nätverk kan kopplas till klass. Vi umgås ofta med männniskor med samma ekonomiska resurser. Att klass samhället skulle vara dött är alltså helt fel, snarare så stärker nätverkstanken på att klass är en naturlig del av en människas villkor.


Frågan för politiker som vill förbättra samhället borde alltså bli; hur minskar vi de gigantiska skillnader i främst ekonomiskt kapital som finns mellan människor?

Monday, May 18, 2009

Sorg & demonstration

Vid ett tillfälle bad jag mina burmesiska studenter att skriva ett tal till sin personliga hjälte. Vad jag inte insåg var att nästan alla skulle skriva till en och samma person. Kärt barn har många namn, heter det. Det gäller också den burmesiska demokratirörelsens stora frontfigur och symbol, Daw Aung San Suu Kyi. I talen mina studenter skrev kallades hon storasyster, mamma, Daw Suu, the Lady med mera. När de talade om henne talade de inte egentligen inte så mycket om henne utan om den kamp och det hopp hon symboliserar. Drömmen om friheten.

Idag var det dag ett i den orättfärdiga rättegången mot Aung San Suu Kyi. Runt om i hela världen har människor demonstrerat. På Mariatorget demonstrerade bland andra S-studenter. Jag är glad att det demonstrerades. Men känslan av att det är så enormt otillräckligt försvinner inte. Känslan av att det den här gången faktiskt handlar om hennes liv och att vi har ett ansvar som vi vägrar ta.

Det är så förbannat sorgligt.

Sunday, May 17, 2009

Europa här kommer vi...!




Så har spektaltet börjat! Jag går till en släktings lägenhet i en lummig del av storstan. Tar mig en whisky och en lättöl. Lyssnar på radio och låter tankarna flyga. På väg hit ser jag den skrikande reklamen från partierna. Sossarnas var väl OK, men inte mer. Vem vill har mer orättvisa? Rättvisa köret istället för jämlikhet. Ja, marginalgrupperna blir väl glada.

Det är bara 3 veckor kvar till ett mycket viktigt val. Av två skäl:
1. Mona Sahlin måste vända trenden. En vinst över moderater skulle innebära en positiv snöbollseffekt. Mona Sahlin skulle visa att S är på G och att man inte skall räkna ut partiet i Det Stora Slaget- 2010. Big Battle Of Sweden.
2. Även om parlamentet i EU har en teoretisk ganska liten makt- så har ändå parlamentet en viktig roll, och det är teoretiskt bättre med en röd majortitet än en blå. Det SPELAR roll hur man röstar, speciellt eftersom att EU antagligen kommer bli mera likt en federal stat de närmsta 50 åren elle nått. Eliterna vill detta, och jag med min hobby analys ser inga tecken på att "vanligt" folk kommer sätta stopp.

Ett rött parlament kommer att dra lagstiftningen åt ett annat håll, med fokus på människan istället för marknaden. Alltså ett socialt europa istället för ett frihandels tokigt europa.

Jag kan dock sörja över att valet inte börjat tidigare. Där jag bor kommer många inte fatta att det är val förrens sista veckan, och många kommer inte ha en aning om vad som är skillnaden mellan partierna. Många kommer inte rösta, i den fattiga förort där jag bor, eftersom att de inser att deras vardag inte direkt påverkas. Familjen kommer den 7 Juni att grilla istället för att rösta. Problemet är att de har fel, valet spelar roll, om än teoretiskt direkt ganska lite. Fattiga människor, vanliga arbetare, tjänar på att skapa politiska majoriteter där solidariten och den ekonomiska ojämlikheten minskar.

Politik spelar roll!

Som ett exempel skulle antagligen S alldrig förlora ett val, om deras soffväljare gick och röstade. De som känner avsky mot poltiken förstår inte att en liten skillnad är bättre än ingen alls. Jag förstår varför människor i fattiga förorter inte går och röstar- de saknar en Olof Palme figur, en människa som man känner vill förbättra framtiden för vanliga människor. En sådan som sannorligen Anna Lindh kunde blivit om hon levt, förlåt!

Whiskyn är snart slut. Veckan kickar igång och jag kalkylerar kallt med att S eller M vinner med ett fåtal procent över varandra.

Låt bästa man/kvinna vinna!

Friday, May 15, 2009

Ekologism - svar på miljökrisen?


"Ekologism är en politisk åskådning som fokuserar på den miljö som omger människan, på naturens kretslopp och det som uppfattas som den naturliga balansen. Den strävar också efter att omsluta synen på samhället av samma tankesätt som präglar ekologin; att se allt som beroende av allt annat, allt är en del av ett större system. "
http://sv.wikipedia.org/wiki/Ekologism

Först måste vi fråga oss om den naturliga balansen är rubbad? Om svaret är ja, vad kan då göras. Liberaler har en tendens att se till tekniken som räddare- men tänk om det inte räcker? Vad skall vi göra då?

En ganska logisk slutsats är att man skall arbeta med miljöproblemen på flera nivåer, effektivisera energianvändingen, använda mindre, nya tekniker osv.

En röst i mitt inre säger dock att detta inte räcker. Vi har sedan industraliseringen spytt ut gigantiska miljöförstörande medel som ackumulerats i atmosfären och sakta inneburit en annan värld. Som den gamle finske filosofen ( nu död) George Henrik Von Whright, tvivlar jag. Han tvivlade, eftersom att människans historia är så full av misslyckanden.

I tvivlet finns dock ett ljus, och i dessa tider måste man lyfta framm ljuset.

Man kan inte ge upp i förtid, hissa upp flaggan och torrt konstatera- människan var nog inte den intelligentaste varelsen på jorden; då hon pajade planetens ekosystem!
Människan lyckades med bedriften att ta död inte bara på sig själv, utan även skörda flera tusentals arter.

Inte för att vara negativ, men tvivlet blandas med hopp.

Jag ser fåglarna utanför skolan, de flyger och jag önskar jag kunde flyga med dem. Tänk att få lyfta vingarna och vara fri!

En filoserande människa satt för ett par timmar sedan nära mig och bara tittade ut genom fönstret. Vad filosoferades det om?

Man kan inte vara skeptiker när det gäller sanning, heter det. Men vad är "sanning"? och är det inte i denna oroliga tid mera rationellt att vara skeptiker än någonting annat?

Jag tänker på bilden av Whright, där han med slitet ansikte sitter i skutan och tittar bort i horrisonten. Idag skulle han ropat:
- Vad var det jag sa!

Till alla de som trodde på en belle epoke igen..

------------------------

Tyngden inom drar mig inåt stranden
jag sitter vid vattnet och känner havsbrisen dra i öronen
fingrarna är stela av skräcken
moder jord har gett igen.
Jag vilar ögonen mot havet och känner
lättnaden komma.
Kanske det nu kan börja om?
En cirkel utan slut.
Sångerna sjunger i mitt inre
de sjunger om trygghetens vita famn
för en sekund stannar hela verkligheten upp
och jag kan nästan spräcka bubblan
så går jag där jag går
och känner demonerna invadera
det gröna gräset mot min hud.
skrattet tar mig med på en resa
vi skålar för den nya världen
vi skålar för den tid som kommer
snart.

Thursday, May 14, 2009

Burma och frihetskampen!


Jag har väl inte så mycket att säga om Burma, eftersom att minna kunskaper är begränsade. Det jag dock har förstått är att den kvinnliga oppositionsledaren Aung San Suu Kyi är mycket viktig för alla de som kämpar för att Burma skall bli en demokrati. Sveriges Radio reporterar om att hon nu har förts till ett fängelse för att hon brutit mot husaresten. Om detta stämmer eller inte är egentligen oväsentligt, juntan vill antagligen på något sätt kunna bli av med den kraftfulla ledaren- utan att det blir revolution.

Det finns ett annat starka personer genom världshistorien som symboliserat kampen för frihet och mänskliga rättigheter. Vi har Gandhi, Dalai Lama, Marthin Luther King, Wollstoncraft osv.

Deras storhet ligger främst i att de övervinner sin rädsla för den personliga friheten för att kämpa för alla människor. Det handlar om en insikt om att det egna livet är kopplat till andra, och att diktaturer måste oavsett de personliga konsekvenserna motarbetas. Deras vapen är kärleken till människan, om vapen är starka maktmedel, och pennan är starkar än svärdet, så är kärleken till människan en kraft som inte går att stoppa.

En diktatur lever på rädsla, detta är det största propagandainstrumentet. Utan rädsla finns det ingen anlednning för folk att tollera illa funktionella statet.
Munkarna i Burma, har likt opposítionsledaren ingenting att frukta; eftersom att en Buddhist fundamentalt tror att människan är en god varelse.

Pacifismen är en mycket stark form av motstånd, eftersom att det grundar sig i kärlek till fienden. Detta kanske är mycket svårt för oss västerlänningar att förtå, eftersom att vi tenderar att se saker i dikotomier (motsatsförhållanden). Det den oppostionella ledaren i Burma gör, är den radikala tanken att juntaldarna lider av att förtrycka folket, och till kärlek för alla i Burma kämpar hon för frihet. Denna radikalitet är så stark att juntan inte kan mörda henne, utan måste hålla henne vid liv. Oppositionsledaren blir därmed en symbol för frihet och en sorts boddhisatva- en Buddha som valt att arbeta för att få människor att nå upplysning istället för att nå nibbana. Du kan inte ta död på en Boddhisatva, eftersom att personen är per defintion inte har ett eget jag, utan är sammanvävt med universum.

I våran ilska över juntans beteende, bör vi alltså meditera över våra negativa känslor och fortsätta den inre och yttre kampen för en bättre värld.

------------

I ljuset
går jag vidare
mot ingenstans
de drar mig i håret och spottar på
mig
men jag vänder andra kinden till.
De skriker och slår mig med käppar,
bränner mig kropp med glödande järn.
Men de kan inte ta ifrån mig kärleken till
universums alla levande varelser.
De vill att jag skall hata
men jag älskar och sakta förändras
stenhjärtan.
I ljuset går jag vidare
mot ingenstans
en kort meditation innan tröttheten tar vid
jag suger in all världens smärta och
ber för att de skall finna upplysning.
Jag är inte rädd
Jag är inte rädd,
för mina fiender är mina bästa läromästare.

I nibbana skall jag vila, i livet vilar jag.
Jag är rinnande vatten som flyter framåt,
Jag är rinnande vatten.

Tuesday, May 12, 2009

Just det, män är smartare, mer kvalificerade och har större kompetens.

And don't you ever forget it.

När jag var lite yngre trodde jag att det blev lite bättre ju äldre vi blir, det här med jämställdheten alltså. Det var förvisso ett tag sedan jag insåg att det där inte riktigt stämde, men ändå var den här kvällen som en enda lång och elak käftsmäll.

Idag var det dags SSCO Studentråd. För den som inte är insatt i studentkårsstockholm så är SSCO Stockholms studentkårers centralorganisation och Studentrådet är det halvårsmöte som är organisationens högst beslutande organ. På vårens Studentråd väljer vi också ny styrelse, antar verksamhetsplan och så vidare. Jag var där ikväll som ombud för Stockholms universitets studentkår.

Inte nog med att studentrådet var både långt och rörigt, det gav mig också en insikt som jag på sätt och vis helst varit utan. SSCO är en grabbklubb. Varken mer eller mindre. I år hade man förvisso den goda smaken att årminstone väla en man och en kvinna till ordförande respektive vice ordförande men det var också den enda instans där vi valde jämställt. Styrelsen vi valde är ojämställd. Revisornerna, valberedningen och övriga likaså.

Det värsta av allt var kanske att insikten om problematiken med ojämställdheten helt lyste med sin frånvaro. När jag frågade valberedningens sammankallande om saken (det fanns en hel del kvinnor nominerade, nämligen) svarade han (en man, helt oväntat) som en gammal gubbe i ett styrelserum att de gått på kompetens, inte på kön.

Just det. Jag glömde ju det. Män är ju sjukt mycket mer kompetenta och kvalificerade. (Läs: just det, det är ju på grund av det här jag är feminist.)

Monday, May 11, 2009

Ett sämre Sverige

Går till jobbet. Jobbar på jobbet. Går hem från jobbet. Möten, fikastudenter, en öl med någon någonstans. Hemma. Sover. Allting i Stockholms innerstad.

Det där är väl en väldigt förenklad bild av mitt liv just nu. I tidningarna läser jag om finanskrisen, om hur allt fler går på socialbidrag och om kommuner ute i landet inte har råd. Men i mitt lilla medelklassliv i Stockholm märks det knappt, det känns inte. När jag åker hem till Värmland är känslan en helt annan. Oron är så stark att du nästan kan ta på den. Det påverkar människorna just där och just då och är mer än en finanskris, mer konkret och mer påtagligt.

Det blir konsekvensen av inte bara den kris vi är inne i utan också den krispolitik som regeringen presenterar. Medelklassen i storstäderna drabbas inte nämnvärt, på sikt får de det delvis bättre (ingen ränta på bolånet, lägre skatt och så vidare). I andra samhällsskikt i andra delar av landet blir konsekvenserna helt andra och betydligt värre. Arbetslöshet, socialbidrag med konsekvensen att redan fattiga kommuner blir fattigare och så vidare. Det är ingen vacker bild, det upprör och frustrerar. Känslan av maktlöshet är kanske det allra värsta. Vi skapar ett sämre Sverige där ojämlikheten ökar, men hur arg jag än är och hur högt jag än skriker så förändrar jag ingenting.

Det här var ett deppigt inlägg, men läget i Sverige känns rätt deppigt och dessutom är himlen grå.

Friday, May 8, 2009

Vadå socialism ?


En gammal unken tanke är att socialism per definition skulle vara förtryckande. Man säger att det där kommer alldrig funka. Problemet är att du kan inte säga vad som kan fungera i framtiden, du kan inte genom historien dra totalt säkra slutsatser om vad som kan ske i framtiden, därför är avfärdandet av socialism anti-intellektuellt.

Socialism är inte ett färdigt system utan ett system som går att modulera om. Tanken om jämlikhet är målet men de olika verktygen för att nå dit behöver inte vara samma.


Om bilden Låt oss säga att den som vill ha pengar är en mycket fattiga människa, och den som personen tar ifrån har 3 bilar och en 20 000 kr espressmaskin. Om vi vill maximera möjligheten till lycka i samhället tjänar vi alltså på att ha höga skatter för de som redan har det bra. Jag tycker det är viktigare att den fattige får äta nyttig mat, än att en rik människa skall kunna köpa ännu en till flaska exklusivt vin.

Wednesday, May 6, 2009

Varför vänster?


Jag pratade igår med en kompis om vad som skiljer höger från vänster. Hans familj är borliga, hans vänner är socialister- och efter att ha pratat med föräldrarna var han minst sagt lite konfunderad! Hans mamma hade sagt att man måste pressa folk; att människan inte gör mer än vad hon måste! Mitt motargument var en massa, men jag kokade ner tanken till en ganska enkel slutats.

Anledningen till att man är vänster, är för att man tror att samhället blir bäst när vi alla har det bra. Även sjuka, och arbetslösa!

Man kan koppla detta till Kantska maximer, eller utilitarism! Om vi skall snobba till det med filosofi. Men även det bibliska tanken om att man skall behandla den andre som man själv vill bli behandlad.

Frihet är inte lätt, jag tror i mörka stunder att frihet inte finns. Samtidigt är det värt att kämpa för att fler människor känner att de kan påverka sina liv, och detta görs genom välfärden, och i slutändan i det socialistiska samhället.
Välfärden jämnar ut skillnader mellan folk, för de som har silversked i munnen brukar ändå springa snabbare än kamraterna.

Jag tror på att skapa harmoni i samhället- det som brer ut sig i Sverige idag är apati; apati i förorter där problemen ökar för att fattigdommen ökar. Sverige är ett hårdare land, och jag beställer boken "lasermannen", för att påminna om det gångna Sverige. Ett iskallt Sverige, där nydemokrati var jättestora och invandringsfientligheten grodde.

Men samtidigt, inom mig brinner en låga. Den kan ingen ta ifrån mig. Mitt inre ljus går inte att släcka, för jag har en tro på att människan vill skapa en bättre värld.

Vi vill ha apoteket kvar!

Oppositionen är tydliga mot regeringen. Vi vill ha apoteket kvar. Detta tycker jag är mycket positivt. För oss som bor i förorter eller på landet är inte bättre utan sämre service att vänta efter en avreglering. Desutom väntas ökade kostnader för såväl staten som för den enskilde. Det är starkt att Socialdemokraterna lämat de nyliberala "sanningarnas" väg. Därför är jag glad för detta:

-Om vi får väljarnas förtroende kommer vi att riva upp beslutet om avreglering av apoteksmarknaden. Den borgerliga regeringen slår sönder ett väl fungerande apotekssystem och låter miljarder kronor rinna iväg i ökade läkemedelskostnader. Svensk sjukvård har inte råd med det, säger Ylva Johansson (s) och vice ordförande i riksdagens socialutskott.

– Vi vill redan nu skicka en tydlig signal till de företag som tänker köpa apotek att det är en osäker affär. Vi kommer att förändra villkoren för att säkra skattebetalarnas inflytande. Regeringen bär ansvaret för den här situationen eftersom den vägrat gå med på en bred överenskommelse. Apoteket blir en konfliktfråga i nästa valrörelse.


Så bedriver man kraftfullt opositionsarbete!

Skriv på detta upprop.

Media: DN, Aftonbladet
Bloggar: Lundh

Monday, May 4, 2009

Bilder från Första maj i Stockholm

Det här är ingen fotoblogg men ibland är det svårt att låta bli. Här kommer lite bilder från årets Första maj.

Sunday, May 3, 2009

Polisen måste göra ett bättre jobb för att skydda mötesfriheten nästa år!

Det var en fantastisk första maj i år. Sol, värme och massor av folk. Stämningen var på topp. Det var en arbetarrörelse under hårt angrepp som reste sig och visade att vi är en kraft att räkna med. Totalt tågade över 20 000 människor genom Stockholm i olika tåg.

Tyvärr fanns det i år liksom flera år innan ett störande element när MUF:are stod vid sidan av tåget och skanderade sina ramsor. Detta har de gjort flera år men i år var de extra många och extra aggressiva. De sprang även omkring i humlegården medan vi samlade våra krafter. Jag önskar att jag kunde säga att jag inte blir provocerad men det blir jag. När någon intar våran dag och en park där vi samlas och stör vårat tåg ser jag det som en provokation.

Tyvärr kom det sig i år till sammandrabbningar och MUF:arna blev bortjagade och någon blev slagen. Jag har hör rykten om att det var folk från kommunisterna och den autonoma vänstern som stod för detta. Dessa rörelser delar delvis vår kamp men har en våldsideologi som vi inte ställer oss bakom. Våld är något som vi socialdemokrater måste ta avstånd från. Samtidigt var det MUF som började genom att störa vår demonstartion och därmed mötesfriheten.

Några av de autonoma som var de som jagade bort MUF:arna har på diverse bloggar lovat upptrappning till nästa år och MUF:are har uttalat sig om att de inte låter sig skrämas. Min kommentar till detta är att om MUF vill slåss med den autonoma vänstern så var så god. Men blanda inte in vårt tåg och SSU. Polisen måste till nästa år skydda vår mötesfrihet från provokationer och skjutsa bort MUFarna till skogen som man brukar göra med andra demonstranter utan tillstånd som kan skapa oordning.

Om de mot förmodan fått demonstrationstillstånd att stå en halvmeter från vårt tåg är polisen mycket naiva men jag har svårt att tro att detta är fallet denna gång. Jag hoppas också att det inte är så att Polisen särbehandlar MUF bara för att de kommer från finare samhällsklassr och ser väldrigt pråpra och ordentliga ut.

Jag skall verka för att Socialdemokraterna skickar brev till polisen med begäran om ökat beskydd från dessa provokativa krafter. 1:a maj är trotts allt vår dag. Och vilken fantastisk dag!

Andra bloggar om: , , , ,
DN om bråken

Saturday, May 2, 2009

Att älska Första maj

Jag älskar Första maj. Det gör jag varje år. I år älskade jag det lite extra.

Inför årets Första maj var jag nervös. Jag kan aldrig minnas att jag varit det förut, men i år var jag det. Nervös för att mediedrevet mot socialdemokratin har varit så hårt. Nervös för att pressen att prestera, för Wanja, för Mona och för hela arbetarerörelsen har varit så hård. Nervös för att jag helt enkelt ville att det skulle bli så bra. Då är det en rätt skön känsla när det också blir just så bra.

S-studenter Sthlm var många, fler än jag hade vågat hoppas på, och hade nya fina banderoller. SSU Stockholm var många och med sina 50 röda fanor såg de rätt häftiga ut. Överhuvudtaget var tåget stort och stämningen hög. Wanjas tal var väldigt, väldigt bra och katastrofen som borgarna hoppats på infann sig aldrig. Istället blev gårdagen något av ett styrkebesked från en skadeskjuten rörelse.

Traditionsenligt så avslutades S-studenter Sthlms Första maj med middag på Kvarnen. Det åts god mat (köttbullar) och sjöngs mängder med sånger. Det sista som sjöngs var förstås Internationalen. Vi var ungefär femtio s-studenter som ställde oss upp och sjöng, varpå folk runt omkring på restaurangen ställde sig upp, sjöng med och applåderade. En perfekt avslutning på en fantastisk dag.

Tack alla fina människor som såg till att gårdagen blev så bra!

//Catti

Friday, May 1, 2009

Bra känsla, trevliga människor, hoppet lever!



Det är en positiv känsla som infinner sig efter tåget; när jag sitter i min pappas lägenhet innan kvällen middag på Kvarnen. 1 maj tåget har varit och Wanja Lundby Wedin sprakade retorisk. Jag pratade bland annat med Catti ordf. i SSK och Raul, ombudsmannen på S-studenter som menar båda två att det inte var konstigt att hon gjorde en bra insats- hon är hårt pressad och höl ett linjetal om att det spelar roll att rösta. Moderaterna är nyliberla oavsett om de klär sig i den socialdemokratiska språkdräkten. Vänster är vänster, och högern är höger. Ideologin är inte död- frågan är om staten skall vara aktiva i det ekonomiska pikära läge som inträtt, eller låta arbetslösheten skena iväg med kommunala problem som följd.

Wedin tände till och stördes inte av att ett gäng rötägg börjde skrika. Som hon kontrollerat sa, mötesfriheten är viktig! Om det har nått att säga skulle de kunna ringa och prata med sin lokala LO klubb, men antagligen så var rötäggen vänster-vänster-vänster som inte tror att LO kan göra någonting. Som tur var, höll de inte på länge.

En bra känsla i magen, finns, jag börjar tro på valseger. Inte för att förnuftet säger mig deta, utan för att det kändes rätt idag. Först var det segt att komma upp, men det blev bättre och stenen inom mig börjar att lätta.

Jag tror att folk väljer en regering som är för en utvecklad och inte avvecklad välfärd.

Det är en lång kamp kvar, det gäller att peka på skillnaderna mellan vänster och höger, att våga prata ideologi.

Nu kör vi!

En skön gammal man kom förbi innan tåget började och delade ut dikter. Jag tänkte skriva lite innan jag måste springa till middagen.

" Första maj

Middagsol värmer
i snålkalla våren
vännerna samlas
i Humlegården
under standarens
fladdrande påbjud
om sammanhållning

Vi vill värna
fackets frihet att verka
som fäderna uppnått
i strider som stått
under sekler som gått

Vi vår avdelnings fana
nu trampar vi på
till kamp vi vill mana
för avtal och rätt
så vi ej står oss slätt
emot arbete dumpat¨
som splittrar vårt led
..."

Mats Hammarlunds dikter

------------------------

Jag går med kambrater i ett
1 Maj tåg
som vägrar ge upp
tror på förändringen som
en möjlighet
trots smärtan av kampens hårdhet
vi ser personer leende i publiken
vi känner att vi inte är ensamma
trygghet och välfärd
någonting att kämpa för
innan jag kom till Humlegården¨
en Porsche flög förbi vid Östermalms
välbärgade, och ignoranta rikemannsområde
sänker whiskyn
ser fattigdomen där jag bor.
Porsche eller fritidsgård?

Åker hem i sinnet- jag trivs i fattigdomen
människor som vet hur det är att leva
slitna människor som trots slitna kroppar
skapar kärlek omring sig.
Hon den gamle, som krattar frenetiskt tidigt en morgon.

Det radikala kvinno kollektivet som skapar sina egna världar
Vägrar att leva som man skall göra.
Och själv längtar jag till ljusen,
i mitt fönster.

Kampen är kanske oändlig vänner,
men vi ger inte upp
nej vi ger inte upp.

- Johan Nyström