Monday, June 8, 2009

Framtidens (S)tockholm..?

Jaha. Det har redan skrivits en hel massa om valet och valresultatet. Vi är många som spenderat lite för mycket arbetstid under dagen åt att älta, fundera och försöka blicka framåt. Det är svårt att låtsas som att det är helt lätt. Det är uppenbart att vi inte har ett recept vi kan följa. Att säga att vi famlar lite i mörkret är kanske så nära sanningen vi kommer.

15 % i Stockholm är inget annat än en katastrof. Därtill kan vi nog alla vara överens. Det kändes inte så dåligt i valrörelsen och jag tror faktiskt att stockholmarna är mer sossiga än de röstat, men det är ett kapitalt misslyckande. Ur ett sådant misslyckande kan det komma både bra och dåliga saker.

Det här skulle kunna innebära att vi förstår att vi måste göra om och göra rätt och helt enkelt vågar lite mer. När jag skriver vågar lite mer handlar det främst om att våga driva lite mer politik, våga lite mer på vår politiska förmåga och att våga prova metoder för kampanj och organisering som är nya för oss. Jag talar om att våga lyfta unga och tänkande socialdemokrater i högre utsträckning och om att våga tala till människor som vore de tänkande människor (vilket jag är övertygad om att de allra flesta är). Organisatoriskt och politiskt finns det en hel del jobb att göra men det krävs också en hel del mod för att våga ta tag i det. Idéerna finns redan, formulerade inte minst av en ung generation socialdemokrater som länge ropat högt om att att organisationen behöver reformeras och politiken formuleras. Frågan är bara huruvida vi kommer att våga. Jag önskar att jag trodde det.

Ett annat scenario är kanske att partiet istället ser att vi inte lyckades kommunicera vårt budskap på ett tillräckligt tydligt sätt. Att de konstaterar att det var EU-kritikernas fel eftersom att Folkpartiet gick så mycket bättre. Att de professionaliserar ännu mer och lägger ner ännu mer pengar på "det rätta budskapet 2010". Att vi tappar tron på styrkan i vår egen politik och pratar ännu mindre politik. Frågan är huruvida vi har råd att vara så dumma. Jag tror inte det.

Någonstans landar jag i att jag tror att kraften och styrkan och allt det där finns inom vår rörelse. Jag tror att vi både vill och kan och jag tror att det går. Men jag tror att vi måste göra det. När jag säger vi pratar jag om alla vi som är unga socialdemokrater i Stockholm. Inte för att de som är äldre nödvändigtvis är sämre, utan för att jag tror att det är den unga socialdemokratin som vinner Stockholm 2010. Det är egentligen bara vi som kan visa att socialdemokratin också bär in i framtiden och jag är övertygad om att det är just det vi måste lyckas göra om vi ska vinna 2010.

Med det sagt ser jag verkligen fram emot det kommande året. Valresultatet från igår sätter en enorm press på oss att mobilisera och organisera och vara ute och prata politik. Det sätter press på oss att göra allt det där som de flesta av oss som är aktiva socialdemokrater brinner för att göra, och det känns ganska bra. Jag tror faktiskt, handen på hjärtat, att vi kommer få väldigt roligt.

4 comments:

Bengt Nilsson, sosse said...

Du skriver "om att våga lyfta unga och tänkande socialdemokrater i högre utsträckning och om att våga tala till människor som vore de tänkande människor".
Alldeles riktigt! Vi måste visa att sossarna inte är detsamma som Mona Sahlin! Och detta gäller även för moderaterna och Fredrik Reinfeldt. EU-parlamentsvalet visade att väljarna (inklusive mig själv) tröttnat på dessa ansikten och röster där de så ofta förekommit i TV, radio och press! Det måste vara en gyllene valtalsmarknad för socialt demokratiskt tänkande, både unga och gamla, socialdemokrater att höras och ses överallt i det av högern politiskt vansinnigt styrda samhället Stockholm!

Anonymous said...

Mycket bra skrivet. Man måste våga förlora för att vinna, vilket får mig att tänka på mitt första och enda Sthlm Marathon " Aldrig igen...!" även om jag några gånger tänkt tanken.

Vågar inte S ändra strategi, är chansen ganska stor att man får runt 35% i nästa val och får jobbiga Mp att leka med, som antagligen kommer vara vinnare nästa val också.

Mp är ju lite jobbiga i arbetsmarknadsfrågor och skolfrågor..

Mvh
Johan Nyström
www.radikalsocialdemokrati.nu

Anton Andersson said...

Ja vi har onekligen en press på oss. Min åsikt som kanske är mer än åsikt än analys är att vi pratade för lite politik och fokuserade för mycket på att få folk att gå och rösta.

Frågan är väll. Vad vill vi med EU egentligen?

När jag mötte en väljare på valdagen som ärligt sa att han inte orkade gå och rösta eftersom EU valet inte var så viktigt var det bästa jag kunde klämma ur mig var att han skulle "göra en insats för demokratin". Visst kunde jag ha sagt att han skulle rösta pga SD eller något annat men kontentan är att jag känner mig, trots kurser, väldigt osäker på vår politik.

Jag menar miljöfrågan. Komigen! Alla driver miljöfrågan och desutom finns det ett parti som heter MILJÖpartiet.

Arbetsrätten, visst. Men varför sa vi inte nej till lissabonfördraget om vi tyckte det var viktigt. Det är ju där marknadens ställning regleras.

Jag säger bara. Go Anna Hedh!

Mammut said...

Lika bra att S ger upp Stockholm och alla andra orter i Sverige där folk har jobb och gör rätt för sig.

Satsa istället på områden med förtidspensionärer och socialbidragstagare! Där lade ju Persson grunden för en evigt trogen skara S-röstare genom att tvinga dem bli beroende av bidrag från det offentliga.