Tuesday, August 11, 2009

Suu Kyi och drömmen som krossades - igen

Ni vet hur det är när man ser en film man sett förut och man vet att det ska sluta illa. Ändå kan man inte låta bli att hoppas att det ska gå på ett annat sätt. Rättegången mot Daw Aung San Suu Kyi, den burmesiska demokratirörelsens ledare, har varit precis så. Vi visste alla hur det skulle gå, att chansen inte fanns. Ändå kunde jag inte låta bli att hoppas. Ett sånt där 'tänk om', som aldrig vill försvinna.

Det är något mycket speciellt med Daw Aung San Suu Kyi och det hon förmedlar. Jag kan egentligen inte sätta ord på det alls, men det är något otroligt mäktigt med henne. Egentligen är det kanske så att det inte alls är hennes person som är det mäktiga i sammanhanget, utan den dröm och den kamp hon är symbol för.

Jag kan aldrig se en filminspelning med henne utan att börja gråta. Det har irriterat mig en del, känts lite konstigt. Ju mer jag tänkt på det desto mer inser jag att det troligen beror på det hopp hon innebar, början på den kamp hon skulle leda och som så många trodde så mycket på. Varje gång jag ser henne påminns jag om hur hårt juntan gång på gång krossat det hoppet och den kampen. När hon döms idag är det inte oväntat, det var en oundviklig utgång, men det är ändå ännu ett slag, ännu en påminnelse om att den frihet våra vänner i Burma kämpar och dör för är långt borta.

Men att tro att något annat skulle skett är bara naivt och dumt. Att hoppas på att juntan på eget bevåg, utan reell press, ska ge henne frihet är bara onödigt. Daw Aung San Suu Kyi brukar själv säga att hon inte tycker om ordet hopp, vi måste jobba för förändring om vi ska nå den. Det är bara att ge henne rätt.

Jag orkar inte riktigt skriva om hur det internationella samfundet svarat. Men jag gör en kortis. USA ska skärpa sina sanktioner, EU ska också skärpa sina sanktioner och Gordon Brown har gått ut i ett personligt och starkt fördömande (som gör mig lite avundsjuk på alla britter).

Media etc: DN, DN2, Mizzima, Irrawaddy, EU, SvD, SvD (Lintner),
Bloggar: Frida, Tomas,

2 comments:

FVHC said...

"Det är något mycket speciellt med Daw Aung San Suu Kyi och det hon förmedlar. Jag kan egentligen inte sätta ord på det alls, men det är något otroligt mäktigt med henne."

Vad är hennes politik?
Det är det få som vet.
Kanske är hon inte en
demokrat alls?
Alla verkar så naiva
som med Mandela...
En terrorist som fått
komma in i värmen.

Catti Ullström said...

du är ju uppennart och pinsamt opåläst. vad jag menar är att hennes och hennes partis politik egentligen inte är bättre än tex aung moe zaws och hans partis politik (aung moe zaw är ordförande för det näststörsta oppositionella partiet, dpns, som ideologiskt står mig närmare, de är alltså socialdemokrater). NLD (Aung San Suu Kyis parti) och hon själv är liberaler, dock tydligt vänsterliberaler som i betydligt högre utsträckning än "våra" liberaler vill bygga generella väldärdssystem.

om du verkligen är intresserad av vilken typ av demokrati oppsoitionen, alla partier inkluderade, vill ha kan du ju läsa deras draft-consitution (deras alternativ till dagens icke-demokratiska konstitution), framtagen av FCDCC under ledningen av svensk-burmesen Lian Sakhong. den är bra och väldigt tydlig.

djupt okunniga och infantilt polariserande kommentarer hänvisas annars till annan plats.