Monday, October 26, 2009

SSK ställningstaganden: 6 timmars arbetsdag!




BILD: Socialdemokraternas logga.

Anton skrev här om de ställningstaganden SSK har fokuserat att pusha på inför kogressen.

Idag tänkte jag skriva om 6 timmars arbetsdag, sittandes i ett kallt och tomt klassrum i Södertörns Högskola 1,5 timmar innan skolan börjar. Med kaffet rykande bredvid mig.

I 1991 partiprogram står det tydligt att SAP skall sträva mot att sänka arbetstiden till 6 timmar per dag. Man säger inte 6 timmar rakt av, eftersom att man är medveten om att det kommer ta ett par år innan både offentlig och privat sektor kan ställa om sig. Dessutom är 6 timmar ett riktmärke, för helt ärligt vore 7 timmar en bättre förändring än ingen förändring alls.

Det kan verka verklighetsfrämmande att en studentklubb med ett gäng akademiker har tagit ställning för att 6 timmars arbetsdag vore en bra grej! Vore det inte mera logiskt att vi rättar till glasögonen, nämner ett par obegripliga begrepp och konstaterar att vi måste få upp de arbeta timmarna i framtiden, och att vi därför skall höja pensionsåldern till 67 och få äldre att jobba längre- för att rädda välfärden. Nej, som radikala studenter analyserar vi utifrån andra premisser, vårat utgångsläge är inte grundat i liberal nationalekonomisk teoribildning utan handlar snarare om att analysera djupare, bortom det givna.

Att analysera bortom det givna, handlar om att gå ifrån liberal nationalekonomi, och fråga om det vore önskvärt med 6 timmars arbetsdag och om det kan gå i teorin? Svaret på första frågan, är JA, det vore önskvärt med en kortare arbetsvecka- om man nu inte vill arbete längre! Svaret på den andra frågan är det som är kärnan, är det möjligt att sänka arbetstiden?

Svaret är såklart ja, utifrån att man accepterar en rad tankegångar.

Den första tankegången handlar om att minskningen av arbetade timmar för samhället är i sig inga problem om ekonomisk utjämning sker, samt att människor drar ner på konsumtionen! Det finns inget naturgivet att vi skall öka konsumtionen hela tiden, istället för att dra ner på arbetstiden- eller om man skall vara petig arbetade timmar totalt i landet.

Det som skapar välstånd i ett land handlar om produktiviteten. Sverige har bra produktivitet, vilket inte är så konstigt i och med att vi har varit ett industriland som genom politiken fasat bort lågproduktiv sektor mot industri som gör mera förädlade produkter med mer komplicerade tillverkning.

Sedan tio år tillbaka har tillväxten ökat med ungefär 30% ( innan krisen...) och ser vi till 80 talet så har vi haft en rejäl materiel standardökning. Nu kan man välja, antingen höjer man konsumtionen kraftigt på lång och kort sikt, eller så sänker man arbetstiden. Vi är inte emot materiell utveckling - tvärtom mer avancerad teknik kan vara en del för att tex. "rädda" naturen; det vi är emot är det ensidiga fokus på tillväxten istället för att lyfta tanken att minskad arbetstid kanske skulle vara värdefullt för många.

Jag kan bara tala för mig själv. Men jag har faktiskt inte problem med en minskad tillväxt, eller mindre privatkonsumtion om jag arbetade 6 timmar per dag istället för 8. Dessutom är det inte hur många timmar man arbetar, utan hur mycket man gör på timmarna- vilken produktivitet man har. Om jag som lärare, vilket jag antagligen kommer göra, kickar igång vid 8.00 och sedan kör hårt till 14.00-15.00 och sedan går hem, så är det bättre än att sitta och fika i 1,5 timma och komma ifrån skolan vid 16.30. Nu är det visserligen så att läraren kan planera sin tid, alltså fika mindre eller jobba mera. Men det är inte sällan man lyckas göra lite mycket på 6-7 timmar som man gör på 8. Om man vill...

Nu säger den kloke, att det kan ju tjänstemannen göra, men alla kan väl inte välja?
Nej, det stämmer bra, just därför är 6 timmars arbetsdag en frihetsreform. Om jag som lärare väljer att stanna kvar i skolan längre vissa dagar och kan gå hem tidigare andra, så är det faktiskt rena lyxen jämfört med undersköterskor eller den som jobbar i butik.

Det vi måste fråga oss är lever vi för att arbeta eller arbetar vi för att leva?

När vi sedan menar att 6 timmars arbetsdag vore bra, tänker vi inte att man skall genomföra det abrupt, utan i steg. Om man börjar med att få ner arbetstiden till 7 timmar så är det alltså en bit på vägen, som partiprogrammet 1990 också tycker.

En grundläggande fråga är varför vi hela tiden skall öka konsumtionen men knappt hinna njuta av våran konsumtion just för att vi arbetar så mycket!


Vore det inte bättre att minska arbetstiden och hinna njuta av livet?
Det är inte så att inte arbete spelar roll för välbefinnandet, tvärtom! Just därför skulle minskad arbetstid skapa fler arbeten, och de som arbetar skulle bli friskare.

Det finns inget naturgivet att vi just skall jobba 8 timmar, det är dags att sikta mot 6 timmar...

PS. Om det skulle innebära en minskad tillväxt ser jag i det inga problem, om människor mår bättre DS

No comments: