Sunday, December 13, 2009

36% är vi nöjda nu?




En lättnadens suck på lucia, de rödgröna leder klart över Alliansen. Att de rödgröna leder när arbetslösheten är hög, samt att regeringen sparkar på de som ligger ner, är inte konstigt; det tragiska är att många inom S kanske är nöjda? ( om jag har fel blir jag kalasglad)

Men låt mig förstöra partyt. Skall man verkligen vara nöjd med 36%? Jag ser det som en stor motgång om inte S ligger över 40%, vilket man inte gör i nuläget och inte har gjort på väldans länge. Varför jag ser det som en motgång, har att göra med att jag faktiskt tror att S skulle kunna klättra över 40% om man vågade skapa politik.

Problemet är inte att man leder, det är väl bra, problemet är att jag tror många vilket är felaktigt anser att S inte kan bli lika stora som förr i tiden. Men varför inte?
Som jag ser det har S virrat omkring och att väljarna litar på ett virrigt parti, är enligt mig konstigt. Om det fortsätter som det gör idag, tror jag inte att S kommer nå över 37% nästa val.

Att skapa politik handlar om att ha en vision om vad man vill med Sverige, förutom någon halvblaskig liberal sörja. S kan mer!

Det var skönt att tredje-vägen politiken, vilket kan rakt av kategoriseras som social liberalism, slutade att vara populärt i S lägret; spöket finns dock fortfarande.
Kampen mellan traditionalister och förnyare är inte över, och det finns tankar inom S som menar att det inte spelar roll vilken utföraren är i offentlig sektor är, bara det är av hög kvalitet. Det låter ju bra, pragmatiska synsätt kanske man vinner val på, men om man inte har visioner som sträcker sig längre än ett par månader så förtjänar man inte att vinna.

Det är liksom inte ok att Alliansen vill sänka skatten lite mer än vad de rödgröna vill, staten bör håva in mer pengar för att omfördela starkare. Politiken de senare åren har abdikerat från tanken om ett samhälle som hänger ihop, jag menar till syvene och sist att skattepolitiken är själva fundamentet för politiken. Det är skatterna som gör att man kan skapa starkare samhällen, mellan olika grupper. S har 20 miljarder mer till statskassan än Alliansen i senaste budgeten, och då skall man komma ihåg att Alliansen har sänkt skatten med i runda tal över 100 miljarder. Staten har alltså betydligt mindre att röra sig med idag än innan 2006.

Ett problem blir alltså om de rödgröna vinner, men på lång sikt inte vågar vässa skattepolitiken för ett mera jämlikt Sverige. Det är sant att man inte kan vrida tillbaka saker snabbt, men man kan ha en uttalad vision om detta. Att faktiskt säga vad man tycker, och strunta i att innerstads befolkningen i storstäderna blir lite arga. Ett högre skattetryck möjliggör mer politik, och i ojämlikhetskrisen och miljökrisen är det just mer politik som behövs inte mindre.

Nu tror jag inte att det blir som jag hoppas, att S vågar öka skattetrycket, antagligen kommer några ekonomer och det pragmatiska synsättet anser att det skadar partiet.
Det intressanta är dock inte alltid vad man tror, utan även att man vågar argumentera för en annan linje, än den man tror kommer vinna.

Ett radikalt mål, vilket faktiskt skulle vara radikalt, vore att sträva efter ett skattetryck på strax under eller över 50%. För att sedan gå vidare och argumentera för att staten kan utjämna ännu mera, och skapa trygga samhällen vid ännu högre skattetryck, till exempel 55%. Det är sedan inte skattetrycket i sig som spelar roll, eftersom att tillväxten i landet på senare år har inneburit att den totala kakan har vuxit skulle en mindre % kunna vara ok.

Om man på allvar diskuterar möjligheten att i framtiden kunna införa socialismen i landet, då måste man också våga skapa politik som närmar sig målet; ett i det närmaste klasslöst samhälle.

Det kanske verkar vara en utopi, men varje steg vi kommer närmare att socialgrupp 1 kommer närmare socialgrupp 3, då har vi lyckats med att täppa till de orättvisor som skapas utifrån de sociala grupper man föds in i.

Det är ok med skillnader när man kämpat av egen kraft, men inte beroende på att man fötts in i en specifik social klass. Detta borde vara Socialdemokraternas politik!

1 comment:

Anton Andersson said...

"Det är ok med skillnader när man kämpat av egen kraft, men inte beroende på att man fötts in i en specifik social klass. Detta borde vara Socialdemokraternas politik!"


Vad är detta johan? Faller du in i partiledningens socialliberalism?

Lika resultat är lika viktigt,eller viktigare, som lika förutsättningar tycker jag och jag tror att du tycker det också. Lite förvirrat slut på artikeln.